Det kom inte särskilt många till den socialförsäkringsdebatt som VVV Skåne i söndags anordnade i anslutning till sitt årsmöte (där nästan alla omvaldes för ännu en period, däribland ordföranden Maria Hagberg). Men debatten var bra trots att meningsskiljaktigheterna inte verkade så stora mellan Mona Jönsson (mp-ledamot i riksdagens socialförsäkringsutskott), Lennart Nilsson (Handelsombuds-man i Helsingborg och fritidspolitiker, s) och Herman Schmid (v, som efter sin tid i Europaparlamentet har återgått till jobbet som lärare på Roskilde Universitetscenter).
   -Den nuvarande diskussionen i Sverige och övriga Europa om vård och omsorg handlar mycket om resursbrist, sa Herman Schmid, men det är egentligen mer ett politik- och maktproblem. Opinionsmätningar visar att människor är beredda att betala och vården uppfattas allmänt som en tillväxtsektor. Frågan är emellertid hur betalningen ska ske. Vi vill och måste försvara bassystemet, det generella, men det finns psykologiska gränser för skattetrycket - människor har getts den egendomliga föreställningen att skatt som de betalar egentligen är deras pengar som tas från dem. Vi behöver därför hitta icke-traditionella finansieringsformer.
   Herman ville också försvara höga ersättningsnivåer i socialförsäkringssystemen, bland annat med argumentet att de håller lönenivån uppe "eftersom det måste löna sig att arbeta". Motsagd blev han däremot när han talade om att individerna framöver måste betala mer själva för kosmetiska ingrepp och för viss terminalvård som inte är

angelägen ur samhällets perspektiv. Resonemang om prioriteringar i vården, och vem som ska göra dem, brukar väcka känslor.
   -Den generella välfärden är A och O, inledde Lennart Nilsson, som ville återställa ersättningsnivåerna från 80 till 90 procent, höja ersättningstaket och avskaffa eller korta tvåmånadersspärren till A-kassan för den som inte tar anvisat arbete. Det kostar faktiskt inte särskilt mycket att subventionera de högavlönade eftersom de brukar vara friskare än andra, men psykologiskt betyder deras stöd för systemen mycket. Han insåg att detta förutsatte en god samhälleekonomi som i sin tur förutsatte en förbättrad sysselsättning, var besviken på regeringens prestationer i det avseendet och kunde tänka sej att höja inflationsmålet. Och skatten, men det torde räcka med 4 procent.
   -Men de flesta löntagare får 90 procents ersättning redan nu tack vare sina avtal, påpekade Mona Jönsson. Och hon uppmanade mötesdeltagarna att höja blicken över den svenska diskussionen om att befolkningen åldras. Halva jordens befolkning består av barn eller unga. Sen polemiserade hon mot Lennart Nilsson som hade sagt att det aldrig lönar sej att vara sjukskriven. Det gör det visst, framhöll hon, om man räknar med kostnader för resor och för att äta ute. Däremot instämde hon med honom i kritiken av hur rehabiliteringen av arbetsskadade sköts. Arbetsgivarna gör inte upp de rehabiliteringsplaner som de är skyldig att upprätta, och facket driver inte på.
Gr