Islam i JyllandsPosten
Peter Hervik, antropolog, medieforskare och docent vid IMER Malmö högskola, har under ett antal är följt danska mediers bevakning av flykting- och invandrarfrågan. Publiceringen av de tolv karikatyrerna i Jyllands Posten var enligt honom inte en isolerad företeelse, utan en produkt av en medveten redaktionell linje som tidningen intagit sedan år tillbaka. En linje som syftat till och syftar till att påverka opinionen i Danmark i riktning mot en alltmer restriktiv flykting- och invandrarpolitik. JyllandsPosten har både följt med strömmen och styrt strömmen fram mot det Danmark som vi ser idag. Och detta återspeglas i såväl ledarartiklar som nyhetsmaterial. Detta var kärnan i det föredrag som Peter Hervig höll på teatern i Landskrona den 27 februari.
   Sommaren 2001 kunde man i JyllandsPosten se ledare med rubrikerna ”Islams beskidte ansigt”, ”Muslimske krav” och ”Mørkrets krafter” – alla kopplande samman utrikespolitiska skeenden med den muslimska befolkningsgruppen i Danmark. I förment värderingsfria nyhetsartiklar, behandlande hur den etniska befolkningsstrukturen förändrats i Danmark, tonar en slöjklädd muslimsk kvinna fram bakom de statistiska kurvorna i illustrationen som följer en av artiklarna. I tidningen likställs tre unga danska politiker med muslimsk bakgrund med talibaner: ”Talibanstyret den mest afskyvækkende i verden … Taliban repræsenterer en åndelig formørkelse af vederstyggelige dimensioner … De tre unge danskfødte muslimske politikere med pakistansk baggrund i Radikale Venstre er samme slags mennesker.”

Regeringens agerande
Men inte bara JyllandsPosten var i fokus under Peter Hervigs föreläsning, utan även den danska regeringen. Anders Fogh Rasmussens agerande efter publiceringen av
karikatyrerna menar Peter Hervig är ett lysande exempel på, i vart fall inrikespolitiskt, lyckad politisk spin (damage control). Så snart konsekvenserna av nejet till de muslimska ländernas ambassadörer blev uppenbart påbörjades arbetet. ”Ytringsfrihed” blev prioritet ett, därefter följde; men ”Jeg ville personligt ikke have gjort det”. Sedan följde att identifiera den inre fienden: ”Imamerne er skyldige”, följt av en pekpinneaktig tillrättavisning: ”Muslimske ledere i Danmark skal løse problemerne i Danmark”. JyllandsPostens ursäkt blir enligt Peter Hervik till en pseudoursäkt, i linje med regeringens damage control: ”Vi har ikke gjort noget forkert, men vi undskylder og beklager at I blev sure.” Yttrandefrihet används som argument för att peka på att ”de muslimske lande har den ikke”. Att Anders Fogh Rasmussen inte själv skulle ha gjort det är irrelevant – han tar genom sitt uttalande egentligen inte ställning. Genom att angripa imamerna och anklaga dem för illojalitet mot Danmark flyttas fokus från Christiansborg – angrepp är bästa försvar.
   Efter Peter Hervigs föreläsning gav Gunnar Bergdahl, Helsingborgs Dagblads kulturchef, sin syn på massmedias roll i opinionsbildningen. Han betonade yttrandefriheten – inte som en obetingad rättighet, utan som en möjlighet. En möjlighet som ska hanteras varsamt och med eftertanke. Han poängterade också att journalister måste vara på sin vakt – politiker idag har möjligheter, kunskap, som gör det möjligt att ”spinna”.

Fler föreläsningar
”Islam i JyllandsPosten” var den första föreläsningen inom serien ”Mångkultur 2006”. Nästa föreläsning går av stapeln den 3 april kl 14.30 i Landskrona: ”Europa en mångkulturell kontinent.” Hans-Åke Persson, professor vid Ros-kilde Universitets Center.
Jan Nilson

VECKOBLADET Utgiven av SFVBBiL