Vad händer om borgarna får makten i Sverige efter nästa val? Knappast några revolutionerande förändringar eftersom socialdemokraterna redan varit duktiga på att genomföra sådana ”reformer” som de nyliberala doktrinerna kräver. Men på arbetsrättens område kan man dock befara att försämringar för arbetarna kommer att bli aktuella. Fredrik Reinfeldt har legat lågt i dessa frågor eftersom moderaterna nu skall bli ett arbetarparti (svartfotsparti?). Vid EU-mötet i Bryssel nyligen var dock moderaten Gunnar Hökmark och folkpartisten Cecilia Malmström tydliga med att de stödde det lettiska företaget Laval i Vaxholmskonflikten. Om borgarna vinner valet kommer man nog att få höra att en ”anpassning av svensk arbetsrätt till den globala verkligheten” anses nödvändig.
   Det är väl en inte alltför djärv gissning att borgerliga politiker ser USA som ett föredöme när det gäller ekonomisk politik. Och då kan det vara intressant att höra vad en välinformerad amerikan har att säga om det arbetsrättsliga tillståndet i det landet. I nätmagasinet Counterpunch har den amerikanske ekonomen och debattören Paul Craig Roberts skrivit en artikel med titeln ”The vicious downward circle of the American economy. Resurrecting Karl Marx”.

...om de alls får jobb
Craig Roberts vill visa hur den globala låglönekonkurrensen drabbar det amerikanska folket. Utlokaliseringen av industriarbete till låglöneländer (outsourcing – offshoring) började, liksom i Sverige, i branscher med lågkvalificerat manuellt arbete. Det mötte inget motstånd från fack och arbetare som förespeglades nya och mer kvalificerade och välbetalda jobb, eventuellt efter utbildning. Allteftersom arbetskraften i låglöneländerna fått mera utbildning utlokaliseras också mera kvalificerade arbetsuppgifter, efterhand även sådana som kräver högre utbildning. Arbetstillfällena inom tillverkningsindustrin i USA minskar för varje år och friställda arbetare får räkna med anställningar med lägre lön och sämre trygghetsförmåner än tidigare, om de över huvud taget får något jobb.
   Det är inte nog med att många jobb utlokaliseras till låglöneländer. Även jobb inom USA tillsätts i ökande grad av utlänningar som om de har godtagbar utbildning kan få s k H-1B eller L-1 arbetsvisa. Företagen har insett att de kan betala lägre löner till dessa invandrare än till infödda

amerikaner. Amerikanska anställda tvingas undervisa och handleda sina utländska ersättare innan de själva får sparken. Medan arbetslösheten i USA i genomsnitt är omkr 5% så är den tvåsiffrig när det gäller amerikanska mjukvaruingenjörer, IT-specialister och programmerare.
   Medianinkomsten för amerikanska hushåll hade 2004 sjunkit för femte året i rad. Detta har inneburit en minskning av skatteunderlag och skatteintäkter. För att klara budgeten har ledningarna för skolor och sjukhus insett att man kan utnyttja utländsk personal med arbetsvisa till lägre kostnader. Under de senaste fem åren har 600 000 sådana arbetsvisa utfärdats vilket enligt Craig Roberts betyder att lika många amerikaner förlorat den sysselsättning de har investerat sitt humana kapital i. Och mera sällan har de sedan fått ett bättre jobb i stället. Många amerikanska företag annonserar bara efter innehavare av H-1B-visa.

Rörmokare kvar
Amerikaner göre sig inte besvär. Det rapporteras att US Department of Labor nu reserverar 52 000 högteknologiska jobb för innehavare av H-1B visa.
   Denna import av välutbildade utlänningar med låga lönekrav har lett till att intresset för högre studier i vetenskap och ingenjörskonst har sjunkit dramatiskt i USA. Av yrken där en amerikan dock fortfarande kan räkna med god inkomst nämner författaren tandläkare och jurister (om de tillhör topp 20% i sin klass), och bland hantverkare elektriker, rörmokare och bilmekaniker. Byggnadsarbetarjobben tas över av mexikanska immigranter som snart kan komma att dominera i andra branscher också.
   Industriarbetare i USA har, trots starkt ökad produktivitet, inte haft någon reallöneökning på över 30 år och i dag är inflationen högre än lönepåslagen. I den privata sektorn är mindre än 10% av de anställda fackligt organiserade och de fackliga organisationerna verkar var helt maktlösa inför den utländska yttre och inre låglönekonkurrensen.
   Den skadliga nedåtgående cirkeln i amerikansk ekonomi som författaren nämner i rubriken beror sålunda bland annat på att det inte längre lönar sig för en amerikan att skaffa sig kvalificerad utbildning.
   I en kommande artikel skall jag ta upp varför Craig Roberts anser att Karl Marx och hans klasskampsidéer blivit aktuella i detta sammanhang.
Erik Kågström