Det politiska ungdomsfifflet

 
 

Åter har det avslöjats oegentligheter i politiska ungdomsförbunds redovisning av aktivitet och medlemstal. Vi minns ett antal tidigare fall. Det brukar inte bli så mycket av det hela. Det är en besvärlig och känslig materia att gräva i, det handlar inte om särskilt mycket pengar och det finns många befästa intressen kring det existerande systemet.
   Denna gång startade det med SSU och har kommit att räknas in bland de affärer som används mot regeringspartiet. Men det var inte massmedierna som började gräva utan den statliga ungdomsstyrelsen som slog larm. Det kan på goda grunder förmodas att tipset kom från den förlorande falangen i SSU. Vinnarna hade ju segrat tack vare uppblåsta medlems- och därmed ombudssiffror i "sina" distrikt. Sen spreds det över till andra partiers ungdomsförbund. Eftersom vi närmast känner för Ung Vänster begränsar vi här våra kommentarer dit.
   Sydsvenskan har ju i reportage påvisat några märkliga ting. Klubbar har redovisat medlemstal som för insatta vänsterpolitiker på orten framstår som helt befängda. Vi betvivlar inte att Ung Vänster har en omfattande aktivitet i Malmö men vill allvarligt ifrågasätta uppgifterna om fem eller åtta bidragsberättigade aktiviteter om dagen, särskilt som vi har viss erfarenhet av den ordförande (Daniel Sestrajcic) som intygar detta. Liksom av den v-ombudsman (Mikael Persson) som i egenskap av revisor garanterar distriktets medlemssiffror.
   Beträffande dem finns det för övrigt en aspekt som Sydsvenskan inte tog upp. Liksom i fallet SSU handlar det inte enbart eller ens i första hand om pengar.

 

Också Ung Vänster har ju haft sina bittra maktstrider som kom till uttryck i den slutna extrakongressen. Som vanns av Skånefalangen under ledning av Ola Nilsson (han som gjorde diagram över vem i den gamla förbundstoppen som knullade med vem).
   Ung Vänster är en självständig organisation men det finns av förklarliga skäl anledning för vänsterpartister och andra till vänster att bekymra sej. Allmänheten gör med rätta inte så stor skillnad mellan parti och ungdomsförbund. Olämpligheter hos det senare kan drabba vänsterpartiet och vänstern i stort.
   En nyckelfråga är revisionen. Det tycks vara ett mönster i både SSU och Ung Vänster att tidigare ombudsmän där utses till revisorer sen de har avancerat i partihierarkin. I andra sammanhang där det handlar om offentliga bidrag krävs det auktoriserade revisorer. Även om det inte blir föreskrift om detta skulle vänstern kunna gå före och införa reformen. Det skulle allmänheten/ väljarna säkert uppskatta. Ännu ett skäl är att partiet ekonomiskt bidrar till Ung Vänster på både distrikts- och lokalnivå.
   Vad beträffar lokalnivån i Lund säger kommunstyrelsens ordförande Lennart Prytz (s), fortfarande enligt Sydsvenskan, att moderpartierna efter skriverierna 2000 lovade att hålla viss uppsikt över sina ungdomsförbund och deras offentliga uppdrag. Hur har den funktionen skötts inom vänsterpartiet i Lund?
   En sista aspekt. Om myndigheternas granskning mot förmodan leder till hårdare krav på ungdomsförbunden, kan konsekvensen bli att Ung Vänster tappar betydliga offentliga bidrag. Och då måste väl partiet gå in ooch kompensera för bortfallet?
Gr

 
  VECKOBLADET   Utgiven av SFVBBiL