Höstvandring


 

På torsdagsmorgonen glittrade korpfotbollsplanerna vita av frost. De gula lindlöven på marken var stelfrusna. Allteftersom solen steg smälte frosten till dagg i det friska gräset.

 

 

Vi går en lysande framtid till mötes

Ja, nu är det slut på gamla tider
Ja, nu är färdigt inom kort
Nu ska hela rasket rivas
Nu ska hela rasket bort

Så sjöng man förut och så sjungen man fortfarande. Men man får akta sig. Vi nysvenskar som vid ankomsten möttes av öppna hjärtan, även långt innan Reinfeldts tid, måste idag se oss om och inte på något sätt visa bristande vandel som det numera heter. För då blir det utvisning direkt.
 


Vandel Kro

Vart vi ska utvisas framgår inte. Men tankarna går till den danska orten Vandel, några kilometer öster om Billund på Jylland. Ja, värre kunde det ha varit. I Billund finns nämligen – som alla vet – det enda och sanna Legoland. Det blir där vi får göra en nystart i livet. Bygga hus och hem av – just det – legoklossar. Leva lyckligt tills livet tar slut. Vilken lysande framtid!
   Stort tack till den auktoritära SD–regeringen och marionetten på statsministerposten som gjort detta möjligt.
Steingrimur Jonsson

 

 

Mobilitetshus eller odlingslotter i solrossluttningen?

Nästan 2000 lundabor köar för att få tillgång till en odlingslott. Priset på en kolonilott närmar sig en halv miljon. Tekniska nämnden anser att nya odlingslotter framför allt behövs på Norra Fäladen, i Linero och här, i Klostergården.
   Gula lyser solrosorna i sluttningen ner mot Höje å söder om Sunnanväg, en fröjd för de boende vid Källby Ängsväg och Åbrinksvägen. Kastanjeallén borta i Flackarp lyser röd mot den blå hösthimlen. Det är den här ängen det gäller.
 


 

Men solrossluttningen är hotad. Fastighetsbolaget Hemsö vill bygga bland annat två mobilitetshus – läs parkeringshus – utanför Källbybadet. Också det befintliga koloniområdet mellan Sunnanväg och Källby Ängsväg är hotat. Byggnadsnämnden och Tekniska nämnden har reserverat mark för att bygga ett ”Nationellt center för idrott och fritid, NCIF”.
   Den breda samorganisationen BevaraKällby Natur har tillsammans med Höjeådalens intresseförening och företrädare för Klostertäppans koloniförening och Källby odlingslotter bedrivit en kampanj mot markreservationen i mer än sju månader. Namninsamlingar, debatter och möten med politiker och tjänstemän har genomförts. Den samlande parollen är: Bygg endast på hårdgjord mark!
   Marken i solrossluttningen är inte hårdgjord. Idag, onsdagen den 19 oktober, tar Tekniska nämnden ställning till Tekniska nämndens förslag. Hundratals Klostergårdsbor väntar spänt på beslutet.
 



Kommentar på Facebook av Karin Svensson Smith

På dagens (19/10) sammanträde med Tekniska nämnden behandlades en tjänsteskrivelse om nya koloniområden och annan stadsodling.
   Tyvärr fick jag bara med mig C och V på mitt yrkande om att ”de idag befintliga koloni- och odlingslotter med nuvarande avgränsningar behålls intakta.”
   Gissar att det är NCIF - nationellt idrottscenter som spökar. FNL, L, S, M och SD röstade mot mitt yrkande.

 

 

Svävande supercykelbana till Malmö över Höje å.


 

Att cykla till Malmö går snabbt och billigt med dagens elcyklar, men den befintliga cykelbanan har många brister. Att bygga längs järnvägen visade sig dyrt. Att bygga en ny bro över Höje å skulle ta fem år. Att kryssa sig fram genom St Lars-parken är farligt, särskilt i tider av rusningstrafik. Så när får vi den för mer än tio år sedan beslutade supercykelbanan?
   Karin Svensson Smith, MP, har hittat en lösning. Hon fick tips om en metod att bygga cykelbro med ett enkelt modulsystem som gör bron lätt att uppföra men också lätt att flytta. Den konstruerades för att lösa problem i Göteborgstrafiken. Den skulle på kort tid kunna byggas över ån vid Malmövägen.
   Vi blev förstås glada när vi läste Jonas Nyréns artikel ”Bro på pelare kan lösa propp för cykelmotorväg” i Sydsvenskan 18/10.
   Vi skyndade genast ner till den plats vid Malmövägen som angavs i artikeln. Det var på morgonen under rusningstid och trafiken över den smala bron där cykelbanan längs Malmövägen upphör var intensiv.
   ”Visst skulle man kunna bygga en cykelbro bredvid den här bron”, sa du.
   ”Ja och det skulle vara bra också för St Lars-vägen att slippa den extra belastning som cykelbanan innebär. Jag var nära att bli påkörd när jag skulle till vårdcentralen i förrgår”, sa jag.
   ”Och så är det ju fint att bron går lätt att flytta om man skulle vilja ha den på en annan plats”, sa du. En gul buss signalerade när den passerade intill oss.
   Vi får se om Karin Svensson Smiths motion går igenom i fullmäktige. Vi hoppas det.

 

 

Gunnar Stensson
Avgrunden, marknadsskolan och ekosocialismen


 

Offentliga skolor ska aldrig ägas och drivas av privatägda vinstdrivande koncerner som enligt lag är förpliktade att uppnå vinst för bolagets ägare på elevernas bekostnad.
   För att uppnå vinst satsar friskolekoncernerna på stora klasser med lätthanterliga elever, dåligt utbildade lärare och kostnadskrävande reklam, samtidigt som de sparar på skollokaler, skolmat och skolbibliotek. De ger eleverna glädjebetyg som visserligen hjälper dem in på gymnasiet men där de ofta misslyckas på grund av dåliga kunskaper. Sverige är det enda land som tillåter vinstdrivande privatägda skolor.

Liberalerna presenterade i samband med regeringsbildningen ett nytt skolprogram som de påstod innebär lösningen på friskolekoncernernas vinstuttag. De föreslår bland annat att vinst får utdelas först efter ett par år när en ny skola startas och att skolor måste uppfylla vissa kvalitetskrav för att tillåtas ta ut vinst.

Läs mer »

Ulf N
S + M = Sant!?


 

Sydsvenskans och Alexander Kuprijankos information om partiförhandlingarna om nytt kommunstyre var närmast sensationell: S och M förhandlar om att tillsammans med KD bilda ett minoritetsstyre i Lund.
   Om en nu inte visste att Kuprijanko är en ytterst seriös journalist som hade en trott att det här rakt igenom måste vara falska nyheter. S och M som har haft varandra som huvudmotståndare genom decennier, ja snart sagt århundraden. Närmast ofattbart att de går samman. Hur har det blivit så här?
Läs mer »

 

 

Städer, mat och tåg


 

Översiktsplanering och kollektivtrafik har varit ämnen som behandlats två kvällar i rad på Stadsbiblioteket, organiserade av AFSL respektive Naturskyddsföreningen.
   Anders Larsson från SLU var långt ifrån nöjd med hur översiktsplanerandet fungerar. Han tyckte inte, i motsats till Mårten Dunér som såg översiktsplanen som en överenskommelse mellan stat och kommun, att det inte fanns mycket till dialog mellan dessa myndigheter.
   Generellt tas, enligt Larsson, väldigt lite hänsyn till riksintressen och långsiktiga intressen. Fokus ligger istället på hur många bostäder man ska få plats med och var vägarna ska gå. Bristen på långsiktigt och nationellt perspektiv är särskilt tydligt vad gäller livsmedelsförsörjningen. Lund tillåts expandera ut över världens bästa jordbruksmark.

Det var också påtagligt hur lite svensk planering låter sig påverkas av erfarenheter i andra länder. Sverige sticker ut på flera sätt. Till exempel har Sverige mest vägyta per invånare i hela världen, och per invånare avsätter vi mest yta till shoppingcentra i hela Europa, samtidigt som järnvägsinvesteringarna per invånare är lägst i hela Europa.
   I jämförelsen mellan en svensk stad och en med motsvarande invånarantal i södra Europa, kunde Larsson konstatera att den svenska staden tog fyra gånger så stor plats. Och på hans bilder såg verkligen inte livskvaliteten ut att vara sämre.
   Det är alltså läge för att förtäta. Men det är som vi vet inte oproblematiskt. Ett problem är hur kostnaderna för befintlig infrastruktur ska ske vid förtätning. Och vi vill behålla vår grönska.
 


 

Larsson diskuterade övergången mellan stad och land. Köpenhamns fingerplan från 40-talet är ett klassiskt exempel. I det mycket tättbefolkade Barcelona fredas en kil in i stadsbygden för jordbruksproduktion. Tafatta sådana försök i Sverige har ofta fyllts ut med industrilador, som får utgöra fula entrélandskap. Man borde planera för vackra entréer till städer.
   Jens Portinson Hylander berättade om den skånska kollektivtrafikens historia. Från mitten av 1800-talet byggdes ett finmaskigt nät av järnvägar över Skåne tills nästan alla skånska tätorter hade en järnvägsstation. Men undan för undan nedmonterades dessa och den regional kollektivtrafiken skulle från sjuttiotalet skötas gemensamt av landsting och kommuner.

Med storstadssatsningarna på nittiotalet fick landstingen, senare regionerna, mer makt. New Public Management, upphandlingar och privatiseringar har tagit oss dit vi är nu. Många satsningar skapade missnöjespartier som Demokraterna i Göteborg och FNL i Lund.
   För politisk acceptans krävs relevans, effektivitet och rättvis. Men hur, effektiviteten försöker man mäta i en nyttokvot, men det blir ofta motsägelsefullt. Hur nå rättvisa? Förslaget om endast elbilar i Stockholms innerstad möttes med rubriker om att fattiga bilister bestraffas. Målkonflikterna har ofta varit politiskt förlamande och resultatet är att det inte blir någonting. Som höghastighetsbanan nu, till exempel. Det behövs verkligen nya spår. Vad tänker sig regeringen istället?
Ann Schlyter

 

 

Annekteringar: En stat straffas, en belönas. Var finns rättvisan?

Ingen kan ha missat ordet annektering som nu nämns i varje nyhets- och samhällsprogram efter Rysslands annektering av ukrainska områden. Med rätta fördöms detta övergrepp. Samtidigt får inte tidigare övergrepp, utförda av Ryssland eller andra länder totalt glömmas bort eller helt enkelt accepteras och slätas över. De som inte ens föregåtts av fejkade folkomröstningar. Annekteringar är inte ett nytt ryskt påfund.
   1981 annekterades syriska Golanhöjderna av grannen Israel efter mångårig ockupation som följde på en fördrivning av över 130 000 syrier. Kvar på Golanhöjderna finns idag cirka 23 000 syriska druser. Övrig befolkning, något större, är israeliska bosättare som ska fördubblas till antal under de kommande åren enligt israeliska regeringens byggplan. FN har inte godkänt den annekteringen, men USA under president Trump erkände officiellt Israels suveränitet över Golan. Några sanktioner har det inte varit tal om. Svenska Systembolaget säljer fortsatt viner från Golan, med den lilla brasklappen att de kommer från bosättningar.
 


 

Redan 1948 annekterade Israel Västra Jerusalem och rensade den delen av staden från palestinier, trots att staden, enligt FN:s delningsplan, skulle vara en internationellt administrerad stad tillhörande såväl palestinier som israeler. Sanktioner? Nej.
1980 annekterades även Östra Jerusalem utan någon förhandling med palestinierna. Internationella samfundet har inte erkänt den annekteringen, men sanktioner? Nej!
   Till skillnad från Ryssland slipper Israel sanktioner och belönas i stället av västvärlden med förmånliga avtal gällande handel och forskningssamarbete. Helt nyss bjöds Israel in till möte med EU om förbättrade relationer och vi hörde Sveriges utrikesminister vara mycket nöjd med detta. Att stora och utspridda palestinska markområden tas i anspråk för illegala israeliska bosättningar samt vägar enkom för dessa, så att den tilltänkta tvåstatslösningen i princip omöjliggjorts tycks vara en bagatell för EU. Sanktioner? Nej! Att bosättares och israeliska soldaters våld mot palestinska medborgare eskalerat och är ett dagligt inslag i vardagslivet leder inte till dagliga inslag i våra nyhetsmedier, inte ens månatliga.

I Israels dagstidning Haaretz skriver Gideon Levy oförtröttligt om det israeliska hyckleriet. Nu senast i samband med Israels löfte att aldrig erkänna Rysslands annektering av ukrainska områden. Han påtalar också det ironiska i att moraliskt fördöma rysk brutalitet mot ett grannfolk samtidigt som Israel utsätter sina grannar för ständigt våld. I en intervju på Bokmässan fokuserade Levy på behovet av rättvisa, justice. Ingen fred är möjlig utan rättvisa.
   ”Annexion är i regel en aggressionshandling och som sådan ett folkrättsbrott. Den kan dock vara rättsenlig inom ramen för exempelvis ett fredsavtal.” Enligt NE, Nationalencyclopedin.
Varken Ryssland eller Israel har i de nämnda fallen någon tanke på fredsavtal. Ryssland bestraffas med sanktioner och kyla. Israel belönas med gynnsamma avtal och omfamnas med värme. Var finns rättvisan?  The Justice.
Kerstin Dahlberg, Palestinagruppen i Hässleholm/ Kristianstad

I veckans nummer
Friday for Future alla fredagar
Alla vill bestämma
Aerosolers påverkan på klimatet i Arktis
Vem kan man lita på i klimatdebatten?
Slaget om skogen
Höstvandring
S + M = Sant!?
av Ulf N
Städer, mat och tåg
av Ann Schlyter
Vi går en lysande framtid till mötes
av Steingrimur Jonsson
Mobilitetshus eller odlingslotter i solrossluttningen?
Annekteringar: En stat straffas, en belönas. Var finns rättvisan?
av Kerstin Dahlberg
Svävande supercykelbana till Malmö över Höje å.
Avgrunden, marknadsskolan och ekosocialismen
av Gunnar Stensson
Redaktion
Göran Persson
Utskriftsvänlig form
Tipsa om Veckobladet
Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?
 

 

Friday for Future alla fredagar

 

Vi samlas på Stortorget varje fredag kl 12-14 liksom Fridays For Future-rörelsen inspirerad av Greta Thunberg gör på många håll.
   Vi kräver att Lund medverkar till att Parisavtalet hålls, att vi strävar mot att hålla uppvärmningen till högst 1.5 grader, att det sker på ett klimaträttvist sätt och att man lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.
   Kom förbi och prata med oss och stötta vår kamp för framtiden för våra ungdomar, barn och barnbarn.
 

 

Alla vill bestämma


Foto: Maria Löfstedt

Alla vill vi vara med och bestämma – men ska vi det? Vi människor vill kunna påverka sådant som är viktigt för oss, som skolan, äldreomsorgen och miljön vi lever i. Det ställer till problem för experter och politiker. Är det egentligen så klokt att låta folket avgöra viktiga frågor?
   Kvällens föreläsare Verner Denvall, socionom och professor i socialt arbete vid Socialhögskolan, och Susanne Iwarsson, professor i gerontologi vid Institutionen för hälsovetenskaper har tillsammans med andra forskare undersökt delaktighetens vad, när och hur i en ny bok, Participation. Arrangeras i samarbete med Lunds universitet. 
Fri entré, ingen föranmälan.
Datum och tid: Tisdag 25 oktober 18:00 – 19:00
Plats: Stadsbiblioteket - Atriumgården

 

 

Aerosolers påverkan på klimatet i Arktis


 

Den globala medeltemperaturen vid jordytan har stigit med 1,1 grad sedan förindustriell tid, vilket främst beror på våra utsläpp av växthusgaser. Arktis värms upp två till tre gånger snabbare än resten av jorden, men orsakerna till detta är inte helt klarlagda. En bidragande faktor är troligen förändrade halter av aerosolpartiklar, dvs små osynliga partiklar i luften. Aerosolpartiklar kan ha mycket stor påverkan på molnen och klimatet i Arktis.
   Föreläsare är forskaren Pontus Roldin, verksam vid Kärnfysik, Fysiska institutionen. Ingår i föreläsningsserien Crafoords vetenskapsluncher. Arrangeras i samarbete med Lunds universitet och Crafoordska stiftelsen. 
Fri entré, ingen föranmälan.
Datum och tid: Onsdag 26 oktober 12:00 – 13:00
Plats: Stadsbiblioteket - Atriumgården

 

 

Vem kan man lita på i klimatdebatten?

Kemisten, författaren och klimatdebattören Maths Nilsson föreläser utifrån sin bok Spelet om klimatet, en skildring av hur klimatdebatten blivit så polariserad som den är idag. Vad hände egentligen på vägen när politiker som Bush, Thatcher och Trump gick från att agitera för klimatåtgärder till att inta en rakt motsatt hållning och hävda att det mest handlade om alarmism?
   Ingår i föreläsningsserien Gröna program. Arrangeras i samarbete med Lunds Naturskyddsförening och Lunds universitets Hållbarhetsforum. 
Fri entré, ingen föranmälan.
Datum och tid: Onsdag 26 oktober 18:00 – 19:00
Plats: Stadsbiblioteket - Atriumgården

 

 

Slaget om skogen


 

Kristerssons regering planerar att stärka ägarnas makt över skogen.
   Tro inte att det handlar om ge präktiga bönder större inflytande över sina välskötta små skogsägor.
   Nej det handlar om att ge makt åt kapitalistiska skogsbolag med gigantiska skogsarealer som SCA så att de kan fortsätta att förvandla skogarnas livsavgörande förmåga som koloxid-sänken och upprätthållare av biologisk mångfald till livsförstörande kalhyggen och växande kapitalkällor för rika aktieägare. Skogsmaskinerna brakar fram genom skogarna, avverkningen ökar och tillväxten sjunker i svenska skogar. ”Kristersson kan bli Sveriges Bolsonaro”, skriver Aftonbladet på sin ledarsida den 18/10.
   Svt 2 tar upp hotet mot skogen i Vetenskapens värld måndagen den 24. Programmet ägnas ”Slaget om skogen”. EU söker bevis för olagliga karteller bland svenska skogsbolag.
   Missa inte programmet! Lunds kommun har stora arealer av både lövskog och barrskog.