Det lackar mot jul
Nästa vecka den 17/12 kommer årets sista Veckoblad. Sen tar vi ledigt över helgerna med en viss råge.
Har du några förutsägelser för 2022 så är det alltså sista chansen att publicera dom i förväg.
red
Internationella dagen för mänskliga rättigheter den 10 december
De mänskliga rättigheterna förtjänar respekt
Den 10 december firar vi den internationella dagen för mänskliga rättigheter, instiftad 1950 för att hedra FNs deklaration om mänskliga rättigheter, vilken antogs den 10 december l948 av FNs generalförsamling.
Israel firade redan i oktober på sitt eget sätt genom att olagligförklara sex stora palestinska människorätts- och civilsamhällesorganisationer bland dem Al Haq som dokumenterar människorättsbrott i Israel och Palestina, Defence for Children International –Palestine och Addameer som dokumenterar förhållanden i israeliska fängelser. Detta innebär att dessa organisationers verksamhet i praktiken förbjuds, deras anställda kan gripas och deras lokaler förstöras. Det blir dessutom förbjudet att finansiera eller till och med att uttrycka stöd för dem. Fördömanden av olagligförklaringen har kommit från bland andra Amnesty, Human Rights Watch, den israeliska människorättssorganisationen B`Tselem och från FN genom Michelle Bachelet, högkommisarie för mänskliga rättigheter
Varför gör Israel detta? Vad har Israel att dölja? Israel som berömmer sig av att vara Mellanösterns enda demokrati borde väl tåla kritisk granskning? Men Israel får inte ifrågasättas. Internationell kritik avfärdas som antisionism, inhemsk blir nästan landsförräderi. I långa loppet vore det nog till Israels fördel att våga öppna upp, inte bara mot omvärlden utan också för inhemsk kritik. Det behövs om motsättningarna i regionen skall kunna överbryggas. Som den dominerande kraften i regionen borde Israel ta första steget.
Ingrid Frolov
Smolk på pokalen
Malmö FF må jubla och fira ännu ett allsvenskt guld och vi skulle gärna jubla med dem, men alla som bryr sig om mänskliga rättigheter ser att det finns smolk på pokalen. MFF är nämligen genom sponsoravtal lierat med sportföretaget Puma, som även sponsrar fotbollslag i illegala israeliska bosättningar. Det israeliska fotbollsförbundet IFA som Puma stöder omfattar sex lag i olagliga bosättningar på ockuperad palestinsk mark på Västbanken.
Det är beklämmande att MFF i våras förlängde sitt sponsoravtal med Puma, trots att man fått information om företagets tvivelaktiga agerande. Sportkläderna är säkert väl fungerande för MFF, men det är sorgligt om leveranserna även omfattar skygglappar som gör att laget inte ser att det är i dåligt sällskap.
Kommande fredag, 10 december, infaller den internationella dagen för mänskliga rättigheter, instiftad 1950 för att hedra FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Den antogs 1948, just den 10 december, av FN:s generalförsamling. Den dagen ett gyllene tillfälle för MFF, Sverige, EU och FN att ta av skygglapparna och inse att det palestinska folket inte har del av de mänskliga rättigheterna så länge som Israels ockupation fortgår och utbyggnaden av illegala bosättningar eskalerar.
Kerstin Dahlberg och Yvonne Fredriksson
Palestinagruppen i Hässleholm/Kristianstad
Elin Wägner – feminist, pacifist och miljökämpe
Elin Wägner var en tjej från Berg i den småländska landsbygden som i början av 1900-talet reste till Stockholm för att bli journalist och kämpa för kvinnlig rösträtt. 
Kvinnorättvisa var ett nytt begrepp som ändrade synen på människan, sam-hället och historien. I romanen Pennskaftetberättar hon om sitt eget och sina jämnåriga tjejkompisars liv. Det var fattigt och utsatt och där finns ett metoo-perspektiv. Men framför skildrar romanen deras entusiasm för kvinnokampen.
Vad det måste ha varit roligt! Men kvinnornas rösträtt dröjde till 1921 och ännu återstår mycket att göra.
Författaren och samhällsdebattören Elin Wägner har varit inblandad i hela mitt liv. Mormor Signe var jämnårig med Elin och med-lem i en ”Fruntimmersförening för kvinnlig rösträtt” i Lund. Mamma beundrade Elin Wägner djupt och prenumere-rade under årtionden på veckotidningen Idun som Elin Wägner medarbetade i. Jag läste den varje vecka i tonåren när jag kom hem på söndagarna. Vi grälade om Elin. Hon hade blivit pacifist under första världskriget och höll fast vid ståndpunkten även under andra världskriget. Var det rätt? Måste man inte slåss mot nazisterna? Jag fick Elin Wägners Åsa-Hanna om livet på en gård i Småland när jag fyllde femton. Vi studerade den mäktiga Tusen år i Småland och var missnöjda över att Älghult inte nämndes någonstans. Men Orrefors fanns med.
Sedan kom Väckarklocka som är en de första böckerna med ett miljöperspektiv som förebådar vår tids miljörörelse. Den blev nedsablad, men vi gillade den. Efter Elin Wägners död 1949 besökte vi vid flera tillfällen hennes hem i det vackra Berg, sista gången 1993 då min far var 87. Han lyckades ta sig uppför den branta trappan till övervåningen. När han skulle ner fick det bli i en sorts kontrollerat fall. Han kom ner oskadd.
Nu har Folkbiblioteken i Lund valt Elin Wägners Pennskaftet till Lunds största bokcirkel 1922. Alla kan hämta ett exemplar gratis på närmaste folkbibliotek. Det blir en rad arrangemang om kvinnlig rösträtt och om Elin Wägner. Det ska bli intressant och mycket roligt.
Gunnar Stensson
PS. Elin Wägner föddes i Lund men flyttade som treåring till sina morföräldrar i Berg efter moderns död i en förlossningsskada. Denna Lundaanknytning upptäckte jag först när jag råkade passera hennes födelsehem härom året.
Det ska finnas skola på Västerbro
Västerbro projektområde sträcker sig från Kung Oskars bro i öster till Fjelierondellen i väster. I norr går gränsar området mot Kobjer och i söder mot Fjelievägen. Kartan visar det befintliga området.
Här ska byggas upp till 3 900 bostäder som ska varvas med arbetsplatser, butiker, kaféer, parker och kommunal service som skola och förskolor. Läget är centrumnära – det tar inte många minuter att promenera till Lund C.
Att bygga en stadsdel utan en skola är inte i linje med barnens bästa. Små barn ska inte behöva korsa hårt trafikerade gator för att nå en skola mer än en kilometer bort. Stadsbyggnadskontoret har skyldighet att i planbeskrivningen ha med ett stycke om Barnens bästa, men under den rubriken nämns inte att de tidigare beslutade planerna för en skola har utgått. En skola fanns inplanerad i den fördjupade översiktsplanen och även i Västerbroprogrammet som nämnden antagit.
I Västerbro har tjänstemännen lagt ner mycket tid på förhandlingar med de många markägarna och utarbetat ett system som skulle utjämna förlusten, eller snarare bristen på vinst, som det skulle inbura att få en skola planerad på sin mark. Självklart vill markägare och byggherrar hellre bygger bostäder.
Konstiga prognoser
I nya beräkningar har kommunen kommit man fram till att skolan på Västerbro inte behövs. Det framgår inte vilka antaganden man gör för att komma fram till att det år 2030 bara kommer att finnas 135 barn i Västerbros då 1500 lägenheter, dvs ett barn på 11 lägenheter.
Detta är en slutsats som strider mot den bostadsmarknadsanalys som finns som bilaga till det Bostadspolitiska program byggnadsnämnden godkände för en månad sen. Där anges att överallt i Lunds kommun utom i Genarp är det barnfamiljer som har störst ökat bostadsbehov. Av de presenterade planerna för Västerbro framgår inte att där mest ska byggas bostäder för unga vuxna och seniorer, vilkas behov också ökar. Antagandet om 135 barn är inte trovärdigt.
En skolgång i baracker
När Sverige var ett fattigt land byggdes palatsliknande folkskolor för att barnen skulle känna att de och deras utbildning var viktiga. I en rik kommun som Lund med överskott på halva miljarden tillbringar generationer av barn sin skoltid i fula baracker. Så även på Lerbäcksskolan som påstås ha en överkapacitet på klassrum i sina baracker och med plats för att sätta upp fler baracker. Barnen på Västerbro ska inte behöva gå i dem.
Bädda för friskolor
Nära Västerbro finns inga friskolor, men Lunds kommun välkomnar att sådan etableras, och gör det genom att inte erbjuda kommunal skola i stadsdelen. Självklart kommer föräldrarna att välja den lokala skola som finns i deras område. Man bäddar för friskolor, men inte mjukt. Det finns inget i planerna om var dessa friskolor ska ligga. Även barn I friskolor behöver väl mark till skolgårdar och en byggnad som är utformad för skoländamål?
Det är en skam att planera en stadsdel utan skola!
Ann Schlyter, för v i byggnadsnämnden
Vart tog turistbyrån vägen?
Turistbyrån i Hultsfred, något för Lund?
En dag efter sommaren begav jag mig till stationen för att hämta en turistbroschyr och köpa en biljett till ett evenemang på biljettbyrån. Men döm om min förvåning. Det var helt tomt. Varken turistbyrå eller biljettbyrå fanns i de gamla lokalerna. Det stod en lapp på dörren om att turistbyrån flyttat till annan lokal.
Jag följde anvisningen neråt Knut den stores torg. Men inte hittade jag någon turistbyrå eller biljett byrå. Nu vet jag att det varken finns en turistbyrå eller en biljettbyrå. I en stad som ofta utropar sig som en viktig turistort. Som har Skånes mesta turistattraktion i form av domkyrkan. Som till och med lobbat för att bli kulturhuvudstad.
Jag kan inte minnas att jag överhuvudtaget hört talas om en nedläggning. Jag har inte sett en rad i den lokala tidningen (ex Sydsvenskan och VB) beslutet. Jag kan ha missat det. Jag har inte hört en enda politiker protestera mot nedläggningen. Jag har inte hört eller sett ett enda pip från Vänsterpartiet heller. Idag hänvisas turister och biljettköpare till ett företag, Visit Lund. Man kan tydligen mejla eller ringa. Jag gick in på nätet och fann Lunds turistbyrå på Bangatan. Men inga öppettider. Inte konstigt eftersom den är nedlagd. Jag fann Destination Lund. En ideell turistbyrå online. Lunds turistverksamhet och Lunds biljettförsäljning har privatiserats!
Visst är det konstigt att turiststaden Lund nu saknar en officiell kommunal turistbyrå? Det fanns en tid när både turistbyrå och biljettförsäljning fanns mitt i stan i stadshallen. Praktiskt för både stadens invånare och turister. Och visst är det konstigt att nedläggningen har skett utan debatt och insyn och utan att någon uppmärksammat det. Fast jag tror att många är lika undrande som jag.
Bengt Hall
VA Syd:s ohållbara miljöargument
VA Syd påstår att ett större utsläpp från Källby reningsverk skulle vara en miljökatastrof och anför påståendet som huvudargument för att välja Sjölunda-alternativet i stället för att utveckla Källby avloppsreningsverk.
Hittills har något sådant utsläpp inte inträffat. Om det inträffade skulle det vara en övergående miljökatastrof. Efter det att utsläppet runnit ut i havet skulle nytt å-vatten fortsätta att strömma genom landskapet.
En mer än milslång avloppstunnel genom sydvästra Skånes bästa åkermark är däremot en ofrånkomlig, våldsam och oåterkallelig miljökatastrof. Den skulle också gynna de krafter som vill urbanisera åkermarken i Trollebo och Flackarp och därigenom sabotera vår framtida försörjning.
Att bygga avloppstunneln till Sjölunda och medverka till verkets anläggningskostnader skulle kosta Lund mellan 2,4 och 2,7 miljarder – eller sannolikt mer.
Att rusta upp Källby avloppsreningsverk till framtida högsta kvalitetsstandard kostar hälften så mycket: 1,2 miljarder.
Genom att satsa på utveckling av Källby avloppsreningsverk skulle man dessutom kunna disponera fem eller sex hundra miljoner extra på att göra det till Sveriges mest avancerade och säkra reningsverk – och ändå spara en halv miljardeller mer, jämfört med Sjölunda-alternativet.
Därtill kommer den skada som skulle bli följden av en nedläggning av Källby. Den skulle drabba dammarna - denna ojämförliga sjöfågelsbiotop - om Källbyverkets jämna försörjning med rent vatten upphörde. Höjeåns naturreservat skulle förlora sin viktigaste attraktion.
Rapport från riksdagen
Det har varit en vecka med en del tråkiga besked när det gäller pandemin och smittspridningen. Vanligtvis är december en månad med ganska många olika julavslutningar, men de senaste dagarna har mycket ställts in. Jag hann med ett litet julmingel, men de frivilliga försvarsorganisationerna, precis innan det kom besked om hårdare rekommendationer igen. Det är såklart väldigt tråkigt, vaccinera er, håll avstånd och ta hand om varandra!
De digitala mötena kommer kanske återkomma mer framöver med tanke på smittspridningen, men redan nu kan man konstatera att en del av de digitala mötena förhoppningsvis kommer stanna kvar efter pandemin. I måndags var de skånska ledamöterna digitalt inbjudna till länsstyrelsen för att få uppdatering om främst vaccinationerna, men vi diskuterade även strandskyddet, översvämningshotet och solenergiparker. Det är väldigt tidseffektivt att ha sådana uppdateringar digitalt och slippa resor, även om det bara är inom Skåne.
Idag har nya statsministern Magdalena Andersson hållit sin första frågestund i riksdagen. Under en timme svarade hon på oförberedda frågor från ledamöterna, där partiledarna inledde med varsin fråga. Nooshi Dadgostar inledde med att fråga om karensdagen, som vi i Vänsterpartiet ju vill avskaffa helt. Man ska inte bli “straffad” med löneavdrag för att man tar ansvar och är hemma för att inte smitta andra, oavsett om det är pandemi eller inte. Håkan Svenneling frågade sedan om Sveriges regering och statschef tänker åka till vinter-OS i Kina, med tanke på att Kina är en diktatur. Från flera länder kommer nu besked om bojkott från politisk nivå (dock inte för idrottarna). Statsministern ville inte ge besked i frågan ännu.
I början av veckan hölls återigen en debatt om covid-lagen. Regeringen har återredovisat de åtgärder som de har beslutat om med anledning av lagen. Vänsterpartiet var det enda parti som reserverade sig, vi är för lagen men tar upp problemen med att inskränka på demonstrationsrätten. Läs vår motion här.
Just nu pågår budgetdebatter för varje utskott. Det är ofta intressanta debatter att lyssna på där ledamöterna ofta pratar lite mer allmänt om ämnena och de aktuella frågor som finns nu. Jag hade min budgetdebatt om försvarspolitiken igår och den går att lyssna på här, (klicka på mitt namn om ni inte vill lyssna på hela).
Hanna Gunnarsson (v), riksdagsledamot, Lund
Sätt stopp för skövling av jordbruksmark: våra barn och barnbarn ska också ha mat!
Vi, XR Lund, 
uppmanar till motstånd mot exploatering av jordbruksmark genom en demonstration i samband med Kommunstyrelsens möte den 13de december. Nuva-rande och framtida genera-tioner förtjänar möjligheten till självförstöring och ett värdigt liv i en redan osäker framtid.
Än en gång läser man om jordbruksmark som planeras att exploateras till andra ändamål än försörjningen av vårt dagliga bröd. Lunds kommun har planer att köpa 42 hektar jordbruksmark vid Pilsåker i nordvästra Lund för industriändamål. Dessa 42 hektar är av högklassig jordbruksmark (klass 8–10) som kan producera ca 800 000 brödlimpor!
Vissa Lundapolitiker pratar om tillåtelse att göra ett undantag från Miljöbalken: Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk (Miljöbalken 3 kap 4). Vi ska kanske också passa på att påminna dem om Lunds program för ekologisk hållbar utveckling, LundaEko: Den högklassiga jordbruksmarken ska värnas (klass 8-10).
Är detta fall verkligen ett undantag? Svaret är ett stort nej:
1 Helsingborgs kommuns planerar att bygga nya logistikcenter på åkermark som motsvarar 265 fotbollsplaner.
2 Staffanstorps planerar att bebygga åkermarken.
3 Trelleborgs kommuns planerar att bygga ett fängelse på 50 hektar av Sveriges bästa åkermark.
Ja! Listan är längre än så och kunde ha blivit längre om Ängelholms politiker inte tog sitt förnuft till fånga och skrotade planerna på att bygga ett stort e-handelsområde på jordbruksmark. Varje år byggs 600 hektar åkermark, motsvarande cirka 1 200 fotbollsplaner, bort i Sverige.
Men kan vi inte importera mat? Förutom spannmål, socker och morötter är vi svenskar beroende av import av livsmedel för varannan tugga. Vid en kris får vi väl livnära oss på morotskaka. Tyvärr går det inte göra undantag från klimatförändringarna. Torkan i USA, Kanada, Ryssland och södra Europa har orsakat en minskning av spannmålsproduktionen som i sin tur gett upphov till högre priser. Pandemier och dess påverkan på handel ger inte heller utrymmer för undantag.
Javisst! Det där med att skapa arbetstillfällen! De skapas väl också genom jordbruk. Hur annars får vi bröd, rapsolja, socker och öl om inte från vete, rapsfrön, sockerbetor och korn från fälten? Handlar det verkligen om arbetstillfällen eller egentligen, om kortsiktiga lösningar? Lösningar som inte tar hänsyn till långsiktiga miljöaspekter som bevarande av biodiversitet som jordbruk bidrar till och framtida matförsörjningen.
Det är ett svek mot samhället och framtida generationer att inte bevara en av världens bördigaste jordar här i Skåne. Förstöring av jordbruksmark är att betrakta som närmast irreversibel. Tänk bara att jordmånen har bildats ända sedan inlandsisen drog sig tillbaka.
Sima Nasizadeh
Vill vi förstöra jordens bästa åkermark?
På måndag tar kommunstyrelsen upp förslaget att köpa in 42 hektar åkermark i Pilstorp vid Nova för 77 miljoner kronor för att bebygga den med ett nytt företagsområde. Därigenom blir jorden för all framtid omöjlig att bruka i en situation där varje kvadratmeter av jordbruksmark kan vara av avgörande betydelse för produktion av livsmedel och foder.
Förra veckan påpekade Veckobladet att Lunds förslag att bebygga åkerjorden i Pilstorp är lika destruktivt som Staffanstorps plan att bebygga åkermarken i Trolleby och Flackarp mellan Höje å och väg 108. Visserligen vill en majoritet bland Lunds politiker att stoppa Staffanstorps planer, men hur trovärdigt är det om Lund fattar samma sorts beslut?
I tisdags besiktigade vi Staffanstorps stadsbyggnadsområde i Trolleby och Flackarp. Det hade nämligen för första gången på mer än en månad blivit möjligt att passera under järnvägsbron. Vi hade egentligen tänkt besöka dammarna och Klimatskogen, men det visade sig omöjligt, eftersom både den tillfälliga bron närmast järnvägen och promenadbron längre bort var översvämmade. Vi var alltså fast i Staffanstorp. Så kom det sig att vi gick runt Staffanstorps planerade utbyggnadsområde i stället. Området är stort, ungefär som Lunds centrum, så det tog en och en halv timma i rask takt.
Trelleborg står inför ett lika ödesdigert beslut. Där vill man bygga ett fängelse på Trelleborgs andel av Sveriges bästa åkermark.
”Det kan inte vara okej att bygga fängelse på klass 10-jorden. Det är den bästa åkermark som finns i Sverige och den behövs för kommande generationer”, säger Mari Flink i Fängelsefritt Trelleborg.
”Alla kommuner har svårt att stå emot de krafter som vill bygga bostäder och anläggningar. De lokala politisk-ekonomiska intressena är starka”, påpekar Hanne Romanus, länsarkitekt i Skåne och chef för länsstyrelsens enhet för samhällsplanering. (Sydsvenskan 8/12).
Sydsvenskan hävdar i sin ledare att man måste se beslutet i ett större perspektiv. Då är fängelsebygget viktigare än bevarandet av åkermarken, menar ledarskribenten.
Sydsvenskan har givetvis fel. I det större perspektivet är åkermarken viktigare än fängelset. Det handlar om vår framtida försörjning. Att fängelserna är överfulla beror på den förda kriminalpolitiken som snart är lika destruktiv som den i USA.
Det är så det går till när den svenska jordbruksmarken förstörs. En bit i Staffanstorp, en bit i Lund och en bit i Trelleborg. Tillsammans föröder lokalpolitikerna stora arealer. Beslutsfattarna faller undan för de krafter som vill bygga bostäder och anläggningar, som Hanne Romanus påpekar.
Det får inte ske! Vi måste göra motstånd! Lokalt, i kommun för kommun.
Gunnar Stensson
Tankar inför julhelgen
Representanter för andra religioner häpnar ofta över hur vår gud framställs; en blodig lidande människokropp på ett kors. Visst finns det andra tolkningar, men den vi lever med verkar ha anpassats till maktens anspråk på en ofarlig kärleksspridare. Flammans Leonidas Aretakis ger i en essä nya perspektiv på Jesusmyten:
”Jesus af Nazaret skulle, om han nu lefde, korsfästas af det nu bestående kapitalistsamhället, derom är intet tvifvel, och presterna skulle vara de första som ropade sitt: korsfäst.”
Så formulerar en anonym författare sina ”Jultankar” i den västsvenska tidningen Folkets röst 1887. Jag hittar citatet i en ögonöppnande text av Tomas Fransson i Historisk tidskrift, om hur den tidiga arbetarrörelsen förhöll sig till kristendomen.
Han visar att många tidiga svenska socialister snarare än att förkasta Jesus såg sig som hans arvtagare. Per Götrek, som översatte Kommunistiska manifestet och som ofta räknas som socialismens främsta pionjär i Sverige, såg den som ”ett nytt namn på en gammal sak: Christendomen”. Matteus bidrag såg han som ”Kommunismens Evangelium”, där Jesus införde egendomsgemenskap bland sina lärjungar med målet att ”inrätta ett Guds rike på jorden”. /…/
De flesta tidiga socialister menade att präster och frikyrkor hade svikit sitt ursprung, medan arbetarrörelsen var dess moderna fanbärare. Agitatorn Kata Dahlström hade ”inget otalt med Jesus och hans kärlekslära” som hon ville förverkliga ”här på jorden”. Den då unga socialdemokraten Zeth Höglund skrev att den ”urkristna kommunismen” förvandlats till döda dogmer av prästerna. Ett undantag är socialdemokraten Ernst Wigforss som inte såg lärorna som nära, men inte heller som oförenliga. /…/
Matteus-evangeliet är helt klart ett radikalt dokument. Det innehåller kamelen som lättare tar sig igenom nålsögat än en rik genom himlens portar, Jesus bergspredikan om att de ödmjuka skall ärva jorden, tanken om de fattiga som ”jordens salt”, med mera. Vi landade i det närmast revolutionära ”Så ock på jorden”.
Som vanligt så här års har jag svårt att välja: Bachs Juloratorium eller Händels Messias?
Bertil Egerö
I veckans nummer
Smolk på pokalen
av Kerstin Dahlberg och Yvonne Fredriksson
Redaktion
Göran Persson
Tipsa om Veckobladet
Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?
Friday for Future alla fredagar
Varje fredag samlas vi för klimatstrejk på Stortorget eller för digital strejk. Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den globala temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet, verkar för klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.
Malmö stadshus imorgon kl. 17:00 – 18:00
Det är inte en självklarhet att kunna stå upp för miljö, natur och marker. Kom till Stadshuset så sätter vi ljuset på miljöförsvarare!
I takt med att den ekologiska krisen eskalerar ser vi en alltmer alarmerande situation för de som skyddar vår planet. Hot, våld och mord på miljöförsvarare blir allt vanligare och bakom ligger samma krafter som driver på klimatförändringarna och den ekologiska krisen.
Läs mer »
Decemberkonsert
Konserten som vi kallar ”Det går som på räls” var avsedd att framföras i fjor, dagen före spårvägsinvigningen den tolfte december. Men pandemin kom emellan. Vi hade fått ett specialskrivet verk av Håkan Carlsson, tidigare chef för kulturskolan i Lund.
Det blir säkert en spännande konsert, så glöm inte att boka den 11 december kl 18 på Magle Konserthus.
Affisch »
Latinamerika idag - föreläsning med författaren och debattören Kajsa Ekis Ekman
Sofielunds Folkets Hus, Rolfsgatan 16
Onsdag 15 december 2021 kl. 18:30
Journalisten och författaren Kajsa Ekis Ekman redogör för utvecklingen i Latinamerika med fokus på
den nya erans statskupper. Efterföljande diskussion.
Betygsmarknaden
Påtryckningar i samband med betygssättning är ett växande arbetsmiljöproblem anser Johan Åström, LR i Malmö, Anne Pihlo, LR i Borås och Andrés Jerez, LR inom Academediakoncernen.
Återigen presenterar Lårarnas Riksförbunds tidning Skolvärlden en förfärande rapport om den svenska skolans betygsmarknad. Värst är rektorernas och företagsledarnas påtryckningar och hot om dålig lön eller avskedande som drabbar lärarna på marknadsskolorna om de inte sätter höga betyg. I värsta fall avskedar rektorerna lärarna och sätter betygen själva.
16 procent av lärarna har utsatts för sådana påtryckningar, enligt Lärarnas Riksförbunds enkätundersökning. 26 procent har utsatts för påtryckningar från föräldrar som ibland hänvisar till sin höga samhällsställning.
Jag känner knappast någon lärare som inte varit med om detta i någon form, säger Andres Jerez, föreningsombud för LR inom Academedia-koncernen.
Det handlar om att köpa betyg för pengar eller att tvinga fram betyg genom att hota lärares fortsatta försörjning. Men köpta eller framtvingade betyg avslöjas när eleverna kommer till korta i den högre utbildning de hamnat på.
Flertalet lärare biter samman och fortsätter att bedriva kvalificerad undervisning. Men enstaka lärare är införstådda. De ställer den nyliberala frågan ”Vad får jag för det då?” Svaret kommer från skolledningen: högre lön eller chefsställning. ”
Man äger ej snille för det man är galen”, skrev Kellgren för ett par hundra år sedan. Man kan omformulera satsen så här:
Man äger ej kunskap för det man har pengar. Inte snille heller, för resten.
Läs hela rapporten i Skolvärlden!
Gunnar Stensson
Vänsterpartiet Skånes adventskalender
Den som saknar en adventskalender med politiska förtecken får hjälp av V-skåne. Att kalendrar numera är en stor artikel inte bara för barn är svårt att missa, men politiska sådana är mer svårfunna.
Dagens lucka öppnas på Facebook på adressen.
Ulf N
Framgafflat – om cykel och trafik: Överdäckning av E22 och bilsatsningar i Stockholm
Överdäckning av E22
Kommunfullmäktige förra månaden hade på dagordningen bland annat en rapport om överdäckning av E22 genom Lund. Vad fullmäktige hade att ta ställning till var egentligen bara om rapporten skulle godkännas. Socialdemokraterna hade dock ett förslag om ”att ge byggnadsnämnden och tekniska nämnden i uppdrag att komplettera utredningen i syfte att redovisa alternativ med väsentligt högre genomförbarhet.” Det blev också fullmäktiges beslut. MP röstade emot den kompletterande utredningen, vilket även L och halva C-gruppen också gjorde. Trafikverket reagerade på detta beslut och sa att frågan om överdäckning skulle kunna försena breddningen av E22.
Läs mer »
47:e årg.
Utskriftsvänlig form