• Hem
• Senaste numret
• Arkiv
• Lämna material
• Kontakt
• Galleri Goja
• Manne i VB

Luciferkontring!

Halvtid i Almedalen och inte ett endaste glas rosevin!
   Men många intressanta seminarier i viktiga samhällsfrågor att lyssna på.
   Några att medverka i och göra PR för kommunen på och mängder av intressanta och trevliga möten både med beslutsfattare av olika kaliber, men också med vänner och kamrater jag inte träffat på lång tid.
   För mig är det obegripligt varför inte fler kollegor, särskilt utifrån landet utanför tullarna, utnyttjar möjligheten till massiv fortbildning och många chanser till att knyta kontakter. Men det har nästan blivit fint att fnysa åt Almedalen och avföra det som osunt rosevinsminglande; osunt mer än vad gäller promillehalten. Särskilt kritiska verkar de vara som aldrig varit här.
   Några motargument då! Det är ett oöverträffat sommaruniversitet i viktiga samhällsfrågor. Har man, som i Fagersta, utmaningar i form av ungdomsarbetslöshet och integration finns massor av seminarier i dessa ämnen där man kan få veta mer om praktiska framgångsexempel såväl som teoretiska ingångar. Men därutöver kan man slinka in på övningar om säkerhets- eller biståndspolitik. Det är kunskapstillfällen som kan vara mer eller mindre kommunnyttiga. Poängen är att det kan man aldrig säkert veta i förväg och därför aldrig skulle offra en hel arbetsdag för att på chans åka till Stockholm för. Och plötsligt har man via en slags sidobelysning lärt sig något nytt och nyttigt för vardagsarbetet i kommunen.
   Att det också ger möjlighet till att marknadsföra kommunen där man själv ingår i diverse paneler och därigenom knyta kontakter som kan bli värdefulla på kort eller längre sikt. Och så är det dessutom så väldigt roligt att vista i det vackra Visby!
   Så till dem som avfärdar Almedalsveckan som politikens Kiviks marknad, till dem vill jag bara ställa en motfråga.
   Vad är det för fel på Kiviks marknad?!
Stig Henriksson

 

Finns det vägar ur globali- seringens tvångsgrepp på nationell politik?

På min vägg sitter ett dagstidningsfoto, troligen från 2008. Där syns en gravsten över nyliberalismen, född den dag Pinochet tog makten i Chile och död när Dow Jones, det amerikanska börsindexet, föll 900 punkter. Det inträffade den 29 september 2008.

Vänstergruppen Arbetarinitiativet som låg bakom jippot var nog lite väl optimistiska. Kanske krackelerar nu ideologin, men EU:s ledare famlar ännu hjälplöst efter svar på unionens finansiella kris utan att ifrågasätta den bas mot vilken den utspelas.
   Förr i världen hade regeringar ett viktigt redskap för att skydda ett lands egen ekonomi, protektionism. WTO kräver att gränserna alltid halls öppna i den globala konkurrensen. Vad kan man då göra som regering i ett Europa där arbetarrörelsens framgångar gör att allt fler jobb flyttas till låglöneländer?
   I Hollandes regering ingår en riktig fritänkare, Arnaud Montebourg. Han har som minister den speciella uppgiften att stimulera fransk export. En passande utmaning för en person som tidigare gjort sig känd med en programskrift kallad Votez pour la Démondialisation! – Rösta mot globaliseringen! Som presidentkandidat (han kom trea) skrev han ett valmanifest om “en grön, europeisk och modern protektionism” – men är en sådan linje möjlig för ett EU-land som är WTO-medlem och accepterat globaliseringens regler?
   Montebourg verkar ha hittat ett kryphål, en paragraph från det fördrag från 1994 som ligger till grund för WTO. Där sägs att en enskild nation har rätt att föra en protektionistisk politik om den kan åberopa miljöskäl.
   USA har en “Buy American Act” som stipulerar att staten främst ska gynna inhemska leverantörer. Kina följer inte frihandelns regler i sin politik. Undantag finns alltså åtminstone I form av dessa två stora ekonomiers agerande.
   Frankrike, liksom EU i stort, har genom globaliseringen kommit att uppleva ett slags avindustrialisering. Nu behövs en satsning på att bygga upp en ny och miljövänlig industri, genom en “mjuk protektionism som skall skapa arbetstillfällen och spara naturresurser.”
   Det låter som ett passande recept inte minst för Sverige, och en perfekt politik att driva för socialdemokrater, miljöpartister och vänsterfolk.
   Mycket av det ovanstående har jag hämtat ur en understreckare i Svenska Dagbladet den 5 juli i år, skriven av Ruth Lötmarker. Där tipsar hon också om Montebourgs senaste bok, Antimanuel de politique, där han utvecklar detta spännande tema och även bjuder på olika konkreta förslag till hur “det nya Frankrike” kan skapas. Det låter som om boken verkligen är värd en svensk översättning.
Bertil Egerö

En kommentar till Sonybeskedet

Telekombranschen är inget för nervösa själar, särskilt inte den del av den som sysslar med konsumentnära produkter som telefoner. De är utsatta såväl för snabb teknikutveckling som modebetingade svängningar. Sony har inte haft riktig hand med sådant liksom heller inte Nokia – det var en tidsfråga när de skulle bli tvungna att skära ner. Och då var det klart att perifera platser som Lund skulle drabbas. Betydande delar av mobiltelefonin har utvecklats i Lund, men när nu banden till Ericsson är borta visas ingen sentimentalitet i koncernledningarna. Nerläggningen av Astra-Zeneca i Lund var såvitt jag förstod en dumhet som borde ha kunnat hejdas, men de här nerskärningarna finns det inte mycket att säga om.
   Konsekvenser? Tja, bostadrätts- och villapriser bör väl stanna upp ett tag och planerna uppe på Brunnshög kanske modifieras. Men styrkan i Lund består: en stark statlig och landstingssektor (om inte borgarna ytterligare schabblar bort Lunds universitetssjukhus), en varierad och ganska konsjunkturokänslig blandning av industrier (Tetra, Alfa-Laval, Axis mfl). Den våldsamma tillväxten i telekomsektorn i Lund var en tidsinställd bomb och nu har den till delar briserat. Men det kan nog bli mer.
Sten H.

 

Skolan som marknad

Gymnasieskolornas reklamkostnader har fördubblats på tre år. Enligt TNS-Sifo köpte gymnasieskolorna reklam för 42 miljoner under 2011. Det motsvarar 83 lärartjänster.
   Men den största kostnaden är den tid skolans egen personal lägger ner på marknadsföring, menar Lisbeth Lundahl, professor vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap på Umeå universitet. Detta tar tveklöst resurser som skulle kunnat fokuseras på utbildning.
   ”Det är ganska självklart”, säger hon. ”Det är skattemedel det handlar om och väldigt mycket tid och pengar som går till marknadsföring.”
   Fristående skolkoncerner lägger ut störst summor på marknadsföring, men också kommunala skolor är konkurrensutsatta och många av dem satsar stort på reklam.

Elever lockas med en tusenlapp extra i månaden i studiebonus. Det som återstår av skolpengen kan ändå ge vinst om man drar ner på undervisningen. Det knepet har Mälardalens Tekniska gymnasium i Södertälje kommit på. Andra bedragare lockar med att eleverna slipper gå i skolan hela dagarna. De kan i stället bli lediga och ägna sig åt annat. Vinstskojarna agerar som katten och räven i sagan om Pinocchio. Och så handlar det förstås om gratis utdelning av datorer och Ipad, berättar Lisbeth Lundahl, forskningsledare för projektet ”Gymnasiet som marknad”.

Jättarna tar över. Mellan 2011 och 2017 beräknas antalet gymnasieelever minska med 90 000. Då är det dags för jättarna att ta över.
   Academia, Praktiska, Lärande i Östergötland, JB Education (tidigare John Bauer), Jensen och Kunskapsskolan har lockat hälften av alla de gymnasister som går i privatgymnasium.
   Störst är Academia med 7000 anställda och 20 000 elever. Varje elev representerar en kommunal skolpeng. Jättarna konsoliderar sig.
   Flera mindre friskolor har tvingats stänga. I många fall har eleverna kommit i kläm. I andra har kommunen tvingats städa upp.
Nedgångsperioder gynnar alltid de starka och slår ut de svaga. Som på andra marknader övergår ”fri” konkurrens i oligopol och monopol på många orter.
   Även lagstiftningen kan komma att gynna de starka genom nya regler med större krav på ekonomisk uthållighet.

Lund då?  Katte, Spyken och Polhem har i höstens intagning fyllt alla program, liksom också Vipan. 60 procent av eleverna kommer från orter utanför Lund. Inga behöriga sökande från Lund har behövt avvisas på grund av konkurrensen utifrån.
   Det finns en trend att eleverna söker sig från friskolorna till de kommunala gymnasierna, som ju i Lund har mycket starka varumärken. Trots detta satsas en hel del på marknadsföring ”för säkerhets skull”, som intagningssekreterare Ingela Arheden uttrycker det.
   Trenden är att eleverna söker sig från friskolorna till de kommunala. Men det finns friskolor som går bra som Ljud och Bild-gymnasiet, Jensen- och Agardh-gymnasierna.
   Humanus har däremot drabbats av omfattande elevflykt. Mikael Elias teoretiska gymnasium tar inte längre in några nya elever i årskurs 1.
Det som kallas ”fritt sök” gagnar Lund på bekostnad av andra skånska kommuner. I viss mån gagnar det också friskolorna i Lund eftersom staden Lund har stor attraktionskraft. Så länge nuvarande regler för gymnasieansökan gäller är Lunds kommunala gymnasieskolor garanterat fyllda med de ekonomiska och administrativa fördelar det innebär.
   Ur ett större perspektiv kan centraliseringen till Lund starkt ifrågasättas. Det sker en utarmning av väl fungerande gymnasier i städer som Trelleborg, Ystad och Landskrona. Den omfattande pendlingen anstränger i onödan kommunikationerna.

Antalet grundskoleelever ökar. Men trenden i Lund är densamma. Eleverna söker sig från friskolor till de kommunala skolorna. Klostergårdsskolan har till exempel utökat sitt elevantal med 30 elever, från 220 till 250. Trenden innebär att de kommunala skolorna tillförs större resurser genom skolpengssystemet.
Gunnar Stensson

 

Gunnar Stensson
Meles Zenawis död och de fängslade svenska journalisterna

Etiopiens Meles Zenawi var en av de diktatorer som genom opportunism och fingerfärdighet kommit i åtnjutande av politiskt och ekonomiskt stöd från Väst. Så här beskriver Carl Bildt honom på twitter: ”Afrika har förlorat en stark och viktig ledare i Meles Zenawi. Vi vill alla hjälpa Etiopien att möta sina framtida utmaningar.”
Uttalandet måste ses i perspektivet att de svenska journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye sitter i etiopiskt fängelse och hoppas på nåd efter att ha dömts för terrorism på grund av att sina försök att avslöja regimens övergrepp i samband med oljeprospektering i Ogaden. Genom sitt nära förhållande till Lundin Oil är Carl Bildt på många sätt djupt inblandad i den situation som uppstått genom Meles Zenawis död.
Läs mer »

 

Lördagsmusik

Helgeandskyrkan i Lund
25 augusti kl 17
Hampus Pettersson, orgel

 

Kulturtips

GUIDAD VISNING TORUPS SLOTT
Guidad visning av Torups slott med Eva Roos Davidsson. Kom till Torup och upplev historien, människorna och borgen under en initierad och engagerad visning. Börja eller avsluta med fika i Slottskaféet. En kopp riktigt gott kaffe ingår i biljettpriset!
Lör 25 aug kl. 15:00
Läs mer »

Klubb Living: Million Stylez
"Miss Fatty" hitmakaren Million Stylez a.k.a Kenshin Iryo gästar höstens första Living med sin mash av roots, dancehall, hiphop och R'n'B. På Inkonst 25 augusti kl 22:30.
Läs mer »

Malmö By Foot - Historisk vandring
Turen tar dig genom Malmös spännande historia från medeltiden till modern tid.
Lör 25 aug kl. 15:00
Läs mer »

Flyttfåglarna som skall till Afrika
Samling kl. 08.00 26 augusti vid korsningen Tältängsvägen/Strandgatan, Sibbarp.
Läs mer »

Kryddvandring i Rosengård
Hur smakar sumak? Till vad används zaatar? Hur många smaker finns i kafta? Följ med Kryddor från Rosengård på en kryddprovning i Malmös Rosengård. Besök grönskande koloniträdgårdar och träffa boende som odlar. Gör en resa runt om i världen - mitt i Malmö. Sön 26 aug kl. 14:00
Läs mer »

KINO - Don Giovanni
På Kino i Lund 28 augusti.
Mån 27 aug kl. 18:00
Läs mer »

MACK 28/8 Robin Paulsson & Biggan Lowén mfl. Stand-up på Ribban 28 augusti kl 20:00.
Läs mer »

Hela kulturcentralens program »

 

Skit flyter 2

”Nu känner vi väl till stiftelsepersonalens orimligt förmånliga lönevillkor och smusslandet med fakturor. .. De 9,3 miljoner som Stiftelsen för Strategisk Forskning har betalat Bindefeld kunde ha blivit ett par forskningsår för en handfull universitetslärare.”
Henrik Berggren, DN 22/8

”Har trafikverket också festat på skattepengar? De ansvarar ju för tågnätet.”
BMW DN 22/8

 

Bertil Egerö
”Innan floden tar oss” – läsvärt om svenskt bistånd och Bangladesh

”Jag ger det fem år, om fem år har han [hon] lyckats lägga ner SwedeAid [Sida] och dragit in biståndet.”

Helena Thorfinn har utnyttjat sina tre år på svenska ambassaden i Dhaka väl. Hennes bok, Innan floden tar oss, utgiven i år, är bräddfylld med exempel på hur svenskt bistånd förvanskats under senare år. Jag läser den som en bitande kritik av Reinfeldt-regeringens politik kring svenskt bistånd, sedan 2006 genomförd med hårda nypor av revisor-ekonomen och biståndsministern Gunilla Carlsson.
   Carlsson har nu under sex år i stort sett ostört rivit ner det mesta av vad som varit bra i svenskt bistånd; utan att ha lagt fram några hållbara nya perspektiv på vad slags utrikespolitik som ska påverka de ohyggliga skillnaderna mellan en allt större välnärd global medelklass och miljonerna djupt fattiga i fattiga länder.
   Bangladesh är ett ”omöjligt” land: långt över 100 miljoner fattiga i ett bördigt men ofta översvämmat deltaland, stort som en tredjedel av Sverige. Trots att biståndsfolket är koncentrerat till ett slags Dhakas Östermalm tvingas de även där ständigt frottera sig mot gatans absolut fattiga samtidigt som de lever ett lyxliv långt från den svenska vardagens realiteter. Sådana villkor är en bra grogrund för rasism.
   Ambassadören, som genom statligt sparnit numera är chef för biståndet, kan i diplomatins värld inte reagera mot den avancerade korruption med biståndsmedel som måste ligga bakom ministrars och andra höga chefers flotta leverne.
Läs mer »