EU erkänner Jerusalem som huvudstad i en palestinsk stat

När EU:s utrikesminister möts i Bryssel den 7 december kommer Sverige att lägga fram ett förslag till uttalande om fredsprocessen mellan Palestina och Israel. Målet är ”en oberoende, demokratisk, sammanhängande och livskraftig palestinsk stat som omfattar Västbanken och Gaza och som har östra Jerusalem som huvudstad.”
   I dokumentet framhålls att EU aldrig har Israels annektering av östra Jerusalem. En hållbar fred förutsätter att Jerusalem får status som huvudstad i två länder. De palestinska institutionerna i Jerusalem måste öppnas igen. Den israeliska regeringen måste upphöra med diskrimineringen av palestinier i östra Jerusalem.
   EU kommer inte att acceptera några av de förändringar Israel har genomfört beträffande 1967 års gränser såvida inte den Palestinska myndigheten godkänner dem.
   EU välkomnar premiärminister Salam Fayyads förslag om att ensidigt utropa en palestinsk stat och kommer vid lämpligt tillfälle erkänna den.
   Israels EU-ambassadör Ran Kuriel anklagar Sverige för att leda in unionen på en ”kollisionskurs med Israel”. Han har skrivit att Storbritannien och Frankrike stöder det svenska förslaget medan Tyskland, Spanien och Frankrike är obenägna att ställa upp på Israels sida.
    Bedömare menar att det inte finns någon möjlighet att hindra EU från att kräva en delning av Jerusalem. Uttalandet kommer att underlätta för palestinierna att återuppta förhandlingar med Israel tack vare garantierna för en palestinsk huvudstad i Jerusalem.
(Barak Ravid i Haaretz  1 december 2009)

Kommentar
Det svenska förslaget utgör ett bestämt stöd för de viktigaste principerna för en fredlig lösning av konflikten i Mellanöstern, principer som sedan lång tid fastlagts i olika FN-resolutioner.
   President Obamas mellanösternpolitik har gett förutsättningarna för initiativet. Genom att EU ställer upp på samma sida som Obama ökar kraften i fredsansträngningarna.
   Man får anta att det är Bildt som formulerat förslaget. I Sveriges Radios lördagsintervju uttryckte biståndsminister Gunilla Carlsson skarpare kritik än någonsin tidigare mot att Israel bombat och sprängt biståndsanläggningar, bekostade med hundratals miljoner svenska skattemedel.
   Men det återstår förstås att se vad utrikesdebatten i EU om en vecka faktiskt kommer att leda till.

PS. Tisdagen den 2 december skickade oppositionsledaren Tzipi Livni, utrikesminister i den regering som beslöt invadera Gaza, ett brev till Carl Bildt. I brevet vädjar hon till honom att avstå från att lägga fram förslaget att dela Jerusalem. Samma dag gick det israeliska utrikesdepartementet till hårt angrepp mot Bildt och Sverige.
Gunnar Stensson

Lucifer
November song

Vädret är som det är, på TV snackas det ishockey och snart börjar skidskyttesäsongen. Det är just den sortens deprimerande bakgrund man behöver för ett kåseri. Skulle inte det räcka kan man ta till en fredspristagare som satsar allt mer på ett krig som inte kan vinnas.

Det är strukturerna, stupid
Alltså, Obama är ju en utomordentlig person, kunnig, välformulerad och fylld av de bästa avsikter både för sitt eget land och andras. Problemet är att det inte räcker. Han gör så gott han kan: låter den ingrodda militarismen i USA få sitt genom att skicka iväg ytterligare trupper och lovar de tveksamma att trupperna ska få åka hem igen om ett och ett halvt år. Det kommer de väl inte att få, men det han säger lugnar både till vänster och höger. Men problemet är att det hjälper inte med aldrig så goda och välmenande beslutsfattare. Jovisst, det är mycket bättre än med sådana som Bush, men det avgörande är att det är strukturerna som bestämmer. Obama kan inte handla annorlunda även om han personligen skulle vilja göra det. Alltså ska det på ett och halvt år dödas ytterligare något tusental människor i Afghanistan – de flesta afghaner, men också en del amerikaner, britter och danskar och kanske t.o.m. någon udda svensk. Det är vad Obamas skickliga politiska kompromiss kostar.

Småländsk vodka mm
Nej, låt oss gå till vardagens små nyheter. Jag läser t.ex. om tillslaget i det småländska bibelbältet där man beslagtog 2500 liter hembränt. Hembränt förresten, är det rätt ord för en sådan industriell skala?

Läs mer 

Gunnar Stensson
Möten på Söder

Måndagens möte mellan Riksbyggens chef för södra Sverige Gunilla Hansson och Klostergårdens byalag om utbyggnaden av bup-området i S:t Lars blev fruktbart.

   Gunilla Hansson påpekade inledningsvis att Riksbyggen kommit in i processen på ett sent stadium, sommaren 2007, såvitt hon kunde minnas. Då var planen för bup-områdets utbyggnad redan tagen. Till följd av överklaganden vann den inte laga kraft förrän i december 2008. Den är alltså relativt gammal och var föråldrad redan när den togs..
   Bygget startar 2010 då Riksbyggen avser att uppföra två av planerade fem trevåningsvillor med många lägenheter längst i söder och ett radhus på västra sidan av området, den som vetter mot S:t Lars-parken.
   Ingendera berör vallarna. Det är den del av bup som ligger längst bort från den befintliga bebyggelsen som exploateras. Hela bygget kommer att ta cirka fem år och Riksbyggen kommer at arbeta flexibelt.

I sin inledning beskrev Byalaget sin positiva inställning till bostäder i bup-området. Givetvis antog man att bebyggelsen skulle begränsas till området innanför de omgivande vallarna. Ståndpunkten framfördes till byggnadsnämndens dåvarande ordförande Gunnar Jönsson redan vid medborgarstämman i Klostergården 2005. Han hummade då välvilligt.
   Hade han den gången tagit byalagets synpunkter ad notam hade  en massa administrativt och politiskt arbete de närmaste fyra åren undvikits.

Läs mer 

Klimatinvesteringsfond – en utmärkt idé

I en insändare på Sydsvenskans lundasidor den 3 december hävdar två miljöpartister, Cecilia Emanuelsson och Rolf Englesson, att MP föreslår att Lunds kommun ska införa en klimatinvesteringsfond. Kommunens förvaltningar som släpper ut klimatgaser i sin verksamhet ska för sina utsläpp betala en avgift till en fond. Ur fonden kan förvaltningarna sedan söka pengar för att göra investeringar i som nedbringar utsläppen, det är grundtanken i förslaget. Fonden skulle ge kommunens förvaltningar dubbla incitament för att minska koldioxidutsläppen. Dels skulle förvaltningarna sträva efter att minimera sina avgifter till fonden, dels skulle medel tillgängliggöras för klimatkloka investeringar.
    Det är ett utmärkt förslag. Det är så utmärkt att de fyra rödgröna partierna lämnat in en gemensam motion i ärendet. Den lämnades in i juni i år. Så det är alltså inte enbart ett MP-förslag, vilket insändarskribenterna inte aktar för rov att ge sken av.  
Ulf Nymark, Demokratisk Vänster