35:e årg.Tipsa om Veckobladet
Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?
Kommentar från VB-bloggen
Ohly passar bra i uniform
Kommentar till förra veckans "Mer eller mindre väsentligt av L-A Jönsson":
Intressant, insiktsfullt och i allt väsentligt riktigt. Med tiden blev jag om möjligt mer krävande som militär chef.
En som jag tyckte och tycker om var Lars Ohly. Han gjorde sin militärtjänst på mitt kompani. En medyckande och målinriktat hårdför chef,som vann respekt bland manskapet.
Ehuru hans farfar och far var präster, var hans farbror Carl Ohly major vid Svea livgarde och min personliga vän.
Lars Ohlys militära tjänst var så framstående att jag föreslog honom att stanna i armén, där han skulle ha en utstakad framgångsrik karriär.
Han valde annorlunda och lyckades väl inom den bana han valt. Det återstår blott av hjärtat att önska honom framgång här i livet.
Det hindrar dock inte att jag utan alltför bullrande tonlägen bestrider klokskapen i den politik han förfäktar.
Den politiska kompromissen är grunden för Sveriges relativa lugn och välstånd.
Hälsar er
Stellan
Gunnar Stensson
Lunds Manhattan
Apropå diskussionen om Lunds stadskärna kan jag rekommendera en bok som heter ”Green Metropolis: Why Living smaller, Living Closer, and Driving Less Are the Keys to Sustainability”; David Owen, Riverhead .
Manhattan är en modell som resten av USA borde efterlikna, hävdar Owen. ”Tack vare extrem förtätning är New York den grönaste stan i USA. Manhattan-bon förbrukar inte mer bensin än genomsnittet i USA på 1920-talet. 82% av Manhattan-bornas arbetsresor sker med kollektiva trafikmedel, på cykel eller till fots. Det är tio gånger fler än genomsnittet för amerikanerna och åtta gånger fler än genomsnittet i Los Angeles.
Förklaringen är att Manhattan är mycket tättbefolkat.
Befolkningstätheten är 67 000 per mile. Det innebär att den är ungefär 30 gånger högre än i Los Angeles. Genom att placera en och en halv miljon invånare på en ö berövar man dem möjligheten att slösa. De klarar sig utan bilar och uppmuntras att begränsa sina familjer. Flertalet tvingas bo i den energieffektivaste bostadsform som finns här i världen: höga flerbostadsshus. Manhattan frigör stora landområden som resten av amerikanerna kan sprida ut sig i.” Problemet är att de gör just det.
DV-interpellation
Om att minska antalet bullerstörda
LundaEko, Lunds program för ekologisk hållbar utveckling, antogs av kommunfullmäktige år 2006. Programmet är avsett att täcka in tiden fram till 2012. Följaktligen befinner kommunen sig tidsmässigt halvvägs in i programperioden.
Det finns därför goda skäl till att kommunledning och nämnder för fullmäktige och övriga lundabor redovisar hur arbetet med åtgärderna i LundaEko fortskrider.
En åtgärd syftande till att nå det miljömålet ”God bebyggd miljö” som beslutats i LundaEko är att begränsa buller vid källan. Lokalt miljömål är att boende som utsätts för buller överstigande riktvärdena , ska minskas med 20 procent fram till 2012. (Basåret är 2001, då ca 10 000 personer trafikbullernivåer som översteg riktvärdena i sina bostäder). Som en av åtgärderna för att nå målet finns ett uppdrag till Miljönämnden att intensifiera samarbetet med Luftfartverket, Vägverket och Banverket för att säkerställa att gällande bullernormer efterlevs.
Vi vill med anledning av detta ställa följande frågor till Miljönämndens ordförande:
Vilka konkreta åtgärder har samarbetet med de tre nämnda trafikverken lett till?
Hur stor minskning av antalet bullerstörda beräknas ha skett med anledning av dessa åtgärder?
Sven-Bertil Persson, Ulf Nymark, Demokratisk Vänster
Det är inte sex, det är pengar
Befolkningstillväxten brukar beskrivas som en av klimatuppvärmningens huvudfaktorer. Det är inte sant. I själva verket tycks vi ha nått en demografisk brytpunkt där den minskar i nästan hela världen.
En artikel i tidskriften Environment and Urbanisation visar att det är just på de platser där befolkningen växer snabbast som utsläppen ökar långsammast.
Afrika söder om Sahara står för 18,5% av befolkningstillväxten men bara för 2,4% av ökningen av koldioxid-utsläpp.
I Nordamerika ökar utsläppen däremot med 14% trots att befolkningen bara utgör 4% av jordens.
Studien visar också att en sjättedel av jordens befolkning är så fattig att den inte åstadkommer några märkbara utsläpp alls.
Många av de utsläpp som fattiga länder anklagas för orsakas i själva verket av de rika nationerna. Oljebolagens gasbränning i Nigeria ger upphov till mer växthusgaser än alla andra utsläppskällor i Afrika söder om Sahara tillsammans.
De som överlever genom att ta vara på sopor, det vill säga en stor del av världens underklass, sparar däremot ofta mer växthusgaser än de ger upphov till.
De stinkande rika
Korrelationen mellan global uppvärmning och befolkningstillväxt är alltså låg.
Däremot är korrelationen mellan global uppvärmning och rikedom hög. Super-yachts kan förbruka upp till 3400 liter bensin i timmen när de går i 60 knop. Ägaren till ett sådant fartyg skadar biosfären mer på tio minuter än flertalet afrikaner gör under sin livstid.
Det vi behöver är inte så mycket en demografisk övergång som en övergång till minskande konsumtion. Folk får färre barn när de blir rikare, men de konsumerar mer.
Vanorna bland de superrika visar att det inte finns några gränser för extravaganserna. Konsumtionen ökar med den ekonomiska tillväxten tills biosfären kollapsar.
Den som inser detta och ändå påstår att det är befolkningstillväxten och inte konsumtionen som är det avgörande hotet skyggar för sanningen.
”Var finns de rörelser som protesterar mot de stinkande rika som förstör våra överlevnadsmöjligheter? Var finns de direkta aktionerna mot super-yachts och privata jetplan? Var finns klasskriget nu när vi behöver det?
Det är dags att definiera problemet. Det är inte sex; det är pengar. Det är inte de fattiga; det är de rika.”
Ovanstående är ett kortreferat av en debattartikel av George Monblot i The Guardian Weekly 09.10.09. Tidskriften Environment and Urbanisation är lätt att finna på nätet; jag har klarat av det.
Jag kunde inte undgå att tänka på hamnen i Lomma. Dock är flertalet båtar där segelbåtar, många visserligen mycket dyra. Lyxyachter finns det gott om i Västra hamnen i Malmö. Och i Limhamn. Så många privata jetplan har jag inte funnit
Gunnar Stensson
Utskriftsvänlig form