På två ben i klimatfrågan
Det Pär Nuder har fått sparken. Det lär ha varit på gång länge, men vi vill gärna tro att droppen var den hårda kritik som riktades mot honom i förra VB.
Men det är klart att det finns flera faktorer bakom ett sånt beslut. De senaste dagarnas stora händelse är ju EU:s beslut om reduktion av växthusgaser och dess konsekvenser för Sverige. Från socialdemokraterna har bland annat Mona Sahlin, Lena Hallengren och Thomas Östros uttalat sej men jag har inte sett något från Nuder. Jag kan tänka mej att han inte hade varit alltför lycklig över tanken att finansminister behöva medverka till den nedskärning av de svenska utsläppen med 32 procent, nästan en fördubbling av de 17 som EU-kommissionen föreslår för Sveriges del, vilket de tre oppositionspartierna gemensamt förespråkar.
Missförstå mej inte! Jag delar kritiken från Svenska Naturskyddsföreningen och Greenpeace och andra mot EU för dess otillräckliga mål, som ligger under vad man talade om på Bali, och mot den fega borgerliga regeringen. Jag tycker det är utmärkt att mp och v har fått med s på 32-procentsmålet. Dock är jag rädd för att målet inte betyder särskilt mycket. Jag tror att Mona Sahlin gick med på det därför att hon, i motsats till Nuder, inte fattar konsekvenserna.
En anmärkning: Det snurrar olika år och procent i debatten. Ena gången används 1990 som basår och det är räknat därifrån som utsläppen ska ner med 40 procent till 2020. 8 procent är redan avklarade vilket gör att 32 återstår. Den 17-procentiga minskningen har 2005 som basår. Hur läget är just nu vet jag inte, men en tidningsnotis i veckan berättade att utsläppen från den svenska vägtrafiken hade ökat med 2 procent från 2006 till 2007, och trafiken står för 31 procent av de totala växthusgaserna. Det tyder på att 2006 och 2007 sannolikt är förlorade år och att vi ska ner med kanske 19 procent enligt EU:s och regeringens sätt att räkna. Det blir 1,5 procent om året, med start 2008. Fan tro’t.
Är mp att lita på?
Jag misstänker att inte heller alla miljö- och vänsterpartister fattar vad detta innebär. I alla fall kan man märka vissa slitningar hos mp. I höstas gick Peter Eriksson och Karin Svensson Smith ut i Göteborgs-Posten och krävde att flyget Stockholm–Göteborg skulle läggas ner sen järnvägen på sträckan hade rustats upp. Det kom förstås kritik, och då förnekade de båda författarna vad de just hade skrivit. Likaså svävar mp nu på målet när det gäller kravet på avveckling av inrikesflyget söder om Sundsvall.
Läs mer»
Erik Kågström
Kristidender VIII
Ojämlikhetens konsekvenser
Det som började med bolånekrisen i USA ser ut att leda till recession. Nu skyller man bland annat på amerikanska centralbankens förra chef Alan Greenspan vars lågräntepolitik har lett till lättsinniga lånebestämmelser. I själva verket torde orsaken till krisen vara att den amerikanska medelklassen har för låga inkomster efter decennier av lönestagnation. För att ändå höja sin konsumtionsstandard har man skuldsatt sig, belånat sina bostäder och handlat med kreditkort. Det finns en gräns för hur länge man kan hålla på med det och den gränsen tycks nu vara nådd. Starkt bidragande till den dystra situationen torde också vara ett strukturellt fel i den globala ekonomin - obalans mellan utbud och efterfrågan. Den franske historikern och demografen Emmanuel Todd har tagit upp detta problem i sin bok ”Låtsasimperiet” (1). Det är roligt att läsa Todd därför att han tar ut svängarna ordentligt. Fast man studsar inför generaliserande utsagor som ”den amerikanska kvinnan är kastrerande och hotfull, lika skrämmande för europeiska män som de allsmäktiga arabiska männen är skrämmande för europeiska kvinnor” eller ”tyskar är till sin natur ett lydigt folk som böjer sig för den starkare”. Många av Todds slutsatser får man ta med en nypa salt, men man skall nog inte underskatta en person som tidigt förutsade sovjetkommunismen sammanbrott. I strid med myten om Homo Sovjeticus hävdade han att det på grund av den sjunkande nativiteten i Sovjetunionen sannolikt skulle komma fram helt normala ryssar med goda möjligheter att välta kommunismen över ända.
Beträffande problemen med den globala ekonomin skriver Todd: ”Liberaliseringen av handelsutbytena har, helt i enlighet med den ekonomiska teorin, lett till en ökning av ojämlikheten på global nivå. Den har en benägenhet att i varje land införa de inkomstklyftor som gäller i världen i övrigt. Överallt har den internationella konkurrensen fått lönerna att stagnera och vinsterna att skjuta i höjden. De krympande lönerna till följd av frihandeln aktualiserar på nytt kapitalismens traditionella dilemma, vilket vi finner överallt i världen: om lönerna pressas nedåt blir inte efterfrågan tillräckligt stor för att suga upp det ökade utbudet. Detta triviala faktum[s] …. giltighet erkänns i dag fullt ut av icke-konformistiska amerikanska ekonomer.”
”Om ekonomerna inom USA:s ekonomiska etablissemang i allmänhet erkänner att ojämlikheterna växer som ett resultat av frihandeln, är däremot efterfrågans stagnation ett tabubelagt ämne, även för falska antikonformister som Paul Krugman. Den som nämner denna effekt av globaliseringen bryter med den etablerade ordningen och bara verkliga rebeller är villiga att ta en sådan risk.”
Läs mer»
Ulf Nymark
Klimathotet angår inte Lund - stor majoritet säger ja till ökad biltrafik på Väster
Ett förslag till detaljplan vars syfte är att främja biltrafiken till Mobilia och det s k Nova Lund är nu ute på remiss. Tekniska nämndens majoritet instämmer: mera biltrafik är inga problem!
Byggnadsnämnden vill ha en cirkulationsplats vid infarten till Nova Lund från Fjelievägen och till Mobilia. Detta för att öka framkomligheten för bilar. Man föreslår också en gång- och cykeltunnel under Fjelievägen mellan Mobliaområdet och Nova Lund. Gång- och cykeltrafiken är nämligen ett hinder för bilisterna, som i varje fall under stundom tvingas ta viss hänsyn till dessa trafikantkategorier.
Läs mer»
Mot utförsäljningen av statliga bolag
Vill du att våra tillgångar reas ut till underpris?
Stoppautförsäljningen.nu! är en politiskt obunden kampanj vars syfte är att samla in tillräckligt många namnunderskrifter för att få regeringen att ställa in den planerade utförsäljningen, tills dess att man har presenterat en kortsiktig och långsiktig konsekvensanalys för svenska folket att ta ställning till.
Länk till hemsidan
Sprid länken och engagera er!
Blogginlägg
Det har flutit in lite kommentarer till förra veckans nummer på vår bloggsida. Eftersom det kanske inte är så lätt att hitta dom där så tar vi med dom här också.
Rätt skall vara rätt!
Kan inte låta Gunnar Stensson sprida felaktig historieskrivning opåtalat.
I kriget 1848-49 sände Sverige hjälptrupper till Danmark. De förlades till Fyn och ägnade sig huvudsakligen åt jordbruksarbete. Ett och annat äktenskap blev följden. Det var i kriget 1866, som de svenska politikerna fick kalla fötter och vägrade uppfylla den svenske kungens löften om "tyve tusen Man og Han Selv med".
Gunnar Håkansson
Gunnar Håkanssons rättelse stämmer. Kung Oskar I skickade svensk trupp för att stöda Danmark i det första dansk-tyska kriget 1848. Men den kom för sent.
Louis de Geers regering beslöt att Sverige skulle vara neutralt under det andra dansk-tyska kriget 1864 (kungamakten dalade; Karl XV ville ingripa men ignorerades).
Danskarna stod denna gång mot en formidabel tysk övermakt under politisk ledning av Bismarck och förlorade efter nederlaget vid Dybböl de tre hertigdömena Slesvig, Holstein och Lauenburg.
Gunnar Stensson
Nytt år?
Hej, det var roligt att få ett nytt nummer av Veckobladet. Jag är en trofast prenumerant, sedan jag första gången hittade ett ex på bokcafeet Petri vis a vis Stadsbiblioteket. De senaste 30 åren har jag bott i provinsen, men jag tycker det är roligt att följa det som sker i Lund.
Men ärligt talat vore det ännu roligare om det blev lite flera skribenter. De som skriver nu är jättebra, kloka och välformulerade, men trots allt ofta förutsägbara-. Jag ser fram emot ett spännande år med Veckobladet. Hjärtliga hälsningar, Aase Bang
M. Altemark har lämnat en ny kommentar till inlägget "Högerkultur av Lucifer":
Intressant. Bara en liten detalj; syndikalistiska ungdomsförbundet har aldrig haft någon ordförande, organisationen är inte uppbyggd på det sättet.
Nordstrand har lämnat en ny kommentar till inlägget "Kulturstöd till Mana":
Det kan kanske vara av intresse att veta att SKV:s tidning Vi Mänskor inte heller får stöd från kulturrådet, trots att det finns så få feministiska tidskrifter. BANG är väldigt akademiskt, men Vi Mänskor kan läsas av alla.
Men v-et i SKV är väl kanske skrämmande, trots att vi har försäkrat att SKV INTE är vänsterpartiets kvinnoförbund, men har rötter i förbundet Frisinnade Kvinnor..
Aase Bang
Gunnar Stensson
Eritrea
Kriget, gränsen, förtrycket, framtiden
En juniförmiddag 1998 sitter jag i ett klassrum i Örebro tillsammans med några vänner från VSE, Vänskapsföreningen Sverige – Eritrea, för att diskutera en svensk kulturvecka i Eritreas huvudstad Asmara. Signalen från en mobiltelefon stör mötet. Någon svarar, ropar sedan upprörd: - Slå på tv:n!
I möteslokalens bländande solsken flimrar plötsligt bilder av rykande ruiner. Det är den etiopiska gränssstaden Mekele som högst två timmar tidigare hade blivit bombad av eritreanskt stridsflyg. Några dödsoffer.
Vi får snart veta att Asmaras flygfält (som alla känner väl) dessförinnan bombats av etiopiska plan. Flera bilder. Lyckligtvis inga dödsoffer. Ingen av oss trodde att krig hotade, även om intermezzon vid gränsen rapporterats.
Men kriget har börjat. Vi reser hem, till Malmö, Lund, Stockholm, Göteborg, Uppsala, Umeå, i den svenska sommarkvällen utan att förstå.
Någon vecka senare evakueras all utländsk personal från Eritrea (biståndsarbetare, affärsmän, eritreanska turister) eftersom man väntar att landet omedelbart kommer att ockuperas av den etiopiska krigsmakten. Carina Iassu, under några år ordförande för Eritreagrupperna, är en av dem. Efter att tillsammans med ett blandat sällskap européer ha väntat några timmar i hamnen i Massawa stiger hon ombord på en italiensk jagare och fraktas till Jemen.
Men Eritrea lyckas stoppa invasionen vid den bergiga gränsen i ett blodigt slag där den etiopiska armén i våg efter våg skickat fram sina soldater mot de eritreanska ställningarna. Fronten stabiliseras sedan för resten av kriget och trots ett par stormningsförsök håller Eritrea stånd. Den utländska personalen återvänder till landet.
Eritreas utrikesminister Haile Woldetensai reser till Europa för att vädja om stöd. En svart, smällkall vinterkväll håller han ett offentligt möte i Stockholm. Sida-lokalen vid Sergels torg är full. Han analyserar situationen på uttrycksfull engelska och svarar utförligt på frågor. En lång, tung man med massivt huvud. Jag får ett samtal med honom i sällskap med ambassadör Adhanom som jag känner väl sedan jag var med och bildade vänskapsföreningen Sverige-Eritrea. Haile Woldetensai håller de närmaste dagarna flera stora möten för tusentals oroliga eritreaner i aulor i Stockholms gymnasier.
En månad senare genomför den väldiga etiopiska armén krigets största offensiv vid en plats som kallas Tsorona. Anfallet pågår i tre dygn och de stupade räknas i tiotusental. Eritrea håller stånd även denna gång. Historiker betecknar slaget som det största i Afrika sedan Rommel besegrades under andra världskriget.
Läs mer»
Ulf Nymark
Viktigaste järnvägsinvesteringen i Skåne ?
Centerpartiet har som VB tidigare informerat om, lämnat in en skrivelse till kommunstyrelsen där man föreslår att Lund ska sluta upp med att driva frågan om ett yttre godsspår och i stället ta upp diskussionen med Banverket om att utöka kapaciteten med flera spår genom Lund. Flera spår, även till priset av rivning av Armaturfabriken, är centerns budskap.
Kommunstyrelsen har skickat skrivelsen till Byggnadsnämnden och Tekniska nämnden för att få nämndernas synpunkter innan man tar ställning. Vid ondagens sammanträde i Tekniska nämnden förelåg ett tjänstemannaförslag för nämnden att ta ställning till. Förslaget gick, inte helt oväntat, ut på att Lund ska fortsätta driva frågan om ett yttre godsspår.
Läs mer»