Handelsföreningen frågar hur Lunds ska få den attraktivaste stadskärnan i Sverige. Det borde inte vara svårt, med den stad vi ärvt. Vänsterpartiet vill
 • Behålla det unika medeltida gatunätet
 • Ha en måttlig och varierad skala i bebyggelsen
 • Stoppa alla rivningar av gamla hus
 • Se färre stora bussar till förmån för små matarbussar
 • Flera gågator och mindre biltrafik

Med bilen som dominerande och bestämmande inslag försvinner stadsrummet som attraktiv vistelseyta. Det är sorgligt att Lund med sin medeltida stadskärna inte utnyttjar sina unika kvaliteter för att bli en riktigt framsynt och attraktiv stadskärna, som folk dras till för att njuta av gaturummet, skyltfönstren och utbudet. 
 • Nederländerna har varit föregångare. Enskilda städer, såsom Pontevedra i Spanien var tidiga men nu är många andra europeiska länder på gång. Ledare i Dagens Industri har beskrivit tyska långtgående förslag och försök med bilfria innerstäder påhejade av vad DI kallar en växande miljöhöger, där även chefer för stora bilkoncerner förespråkar bilfria stadskärnor.

Två exempel att jämföra med Lund:
 • Groningen, en stad lite större än Lund, hade också sina genombrottsförslag på sextiotalet. Lyckligtvis stoppades det även där. Liksom här stoppades genomfartstrafik genom stan Men medan det mesta har stått stilla här sedan dess, har det hänt mycket i Groningen med ett nät av bilfria gator. Nederländerna har i ett halvsekel jobbat på att ge prioritet till cyklister, gående och kollektivtrafik, samt införas gröna stråk. 
 • Men även i andra länder. Redan 1999 tog en nordspansk stad, Pontevedra, steget att göra sin medeltida stadskärna bilfri – en stadskärna som är mer än dubbelt så stor som Lund inom de medeltida vallarna. All gatuparkering förbjöds, leveranser vissa tider, privatbilar 30 km/tim. Handelsföreningen delad vid införandet, men den människovänliga staden har blivit en stor attraktion.

Andra exempel
 • Bryssel med försök med att blanda trafiken genom att ge bilarna maxhastighet på 20km/tim.
 • Paris, som stänger av Rue de Rivoli och bygger 650 km cykelvägar,
 • Frankfurt, som anlägger park utefter floden Main istället för motorväg.  
 • Milano och många andra stora städer och ännu fler mindre har olika varianter på att freda sina urbana vistelseytor från bilar.

Hur stärka en levande handel?
Nätförsäljning och externa köpcentra innebär stora utmaningar för handeln i stadskärnan. Behövs en motoffensiv:
 • skapa attraktiva gaturum! 
 • bygg inte externa köpcentra
 • bygg inte Galleri-gator inne i kvarteren, som planerna

var för Galten
 • skulle inte Handelsföreningen och andra intressenter kunna sätta press på fastighetsägarna att hålla hyrorna på rimlig nivå? I en fungerande marknad för lokaler skulle det ju inte finnas lokaler som står tomma länge. Är det så att fastighetsägarna spekulerar inför försäljning av hela fastigheten med höga fiktiva lokalhyror för att kunna sälja fastigheten dyrare?  
 • Gratis kollektivtrafik på lördagar! (gärna alltid)
 • Varva handel med lokaler för kulturella ändamål

Mobilitetsmönster i stadskärnan
 • Många fler gågator. All internationell erfarenhet visar att bilfria områden gynnar stadens attraktivitet och handeln.
 • Gula och gröna bussar till förorter, vid stationen och runt stadskärnan, små gratis matarbussar i stadskärnan

Ska vi bygga ett kongresscenter?
 • V har inget emot ett kongresscenter om det verkligen behövs. Vi har inte sett någon övertygande utredning om detta. Det har sagt att det är ett stort sådant som behövs. Men sådana ska byggas på Brunnshög och finns i Malmö. Vi har tagit ställning i byggnadsnämnden mot den storlek byggnadsvolymerna där givits, men vi är inte emot att lokaler för kongress och andra möten byggs i kvarteret Häradshövdingen, om det kan inrymmas i lokaler som inte tar parken i anspråk, som inte medför rivning av delar av gamla Tingsrätten, och som i storleken på byggnadsvolymerna inte dominerar över Klosterkyrkan.

Var ska Sjukhuset ligga?
 • Det ska ligga kvar! Möjligen med utvidgning där Kemicentrum nu ligger.
 • Idrottsplanerna ska ligga kvar inom cykelavstånd för barn och ungdomar
 • Vänsterpartiet vill inte bygga på åkermark

Hur förbättrar vi tillgängligheten?
 • Fler gågator, många fler handikapparkeringar
 • Små gratis matarbussar
 • Om gatuentrén inte kan handikappanpassas pga kulturbyggnadshänsyn bör stöd ges för att om möjligt arrangera en alternativ entré.

Hur skyddar vi våra gröna områden och åkermarken?
 • Genom att inte genast backa när det kommer förslag om att bygga på åkermark.
 • Genom att aldrig bygga i parker. V kan däremot tänka sig att i förtätning bygga på gröna remsor kring bilvägar, områden som inte är användbara för människor som parker viktiga för klimatet. De är dock viktiga för klimatet. Fällda träd bör därför kompenseras med nya.
 • För att inte bygga på åkermark accepter vänsterpartiet att bygga tätt och högt, med det ska vara med kvalitet, inte bara påplussat ett par våningar för en stadsplan ritad för fyra- till femvåningshus, som på Västerbro.

Ann Schlyter