För knappt 50 år sedan, år 1972, kom proggbandet Blå tåget med ett dubbelalbum som bland annat innhöll låten "Den ena handen vet vad den andra gör". Texten handlade om hur kapitalismen har nytta av en stark och smidig stat; det vill säga det vidriga samarbetet mellan företagen som hyr ut bostäder och staten som förser hyresgäster som inte klarar av den höga hyran med bostadsbidrag. "Kapitalet höjer hyran och staten bostadsbidragen" sjöng de. Och i refrängen blev det klart: "Sida vid sida tillsammans hjälps dem åt, staten och kapitalet, de sitter i samma båt." Och således kunde man hålla nere lönerna hos arbetande människor.

Omkring 15 år senare tog Ebba grön denna låt, puffade till den rejält och gjorde den till den svenska punkens största nummer: "Staten och kapitalet."

Ja, texten beskrev ett vidrigt samhälle där staten och kapitalet samarbetade.

Det var därför en otrolig upplevelse att se hur man vid regeringsbildandet i januari 2019 hade en punkt i regeringsdeklarationen som handlade precis om denna vidrighet: Man skulle tillåta fri hyressättning i nybyggda bostäder. Klart att det skulle betyda högre hyra. Det är vad bostadsbolagen ville. Men det man inte sa var att staten skulle höja bostadsbidragen. För som hyran är idag så är det många som inte klarar av att betala den

utan bostadsbidrag. Och det skulle bli fler som hamnade i den situationen. För att det inte skulle ske – för att människor skulle kunna bo i de nya lägenheterna – skulle staten höja bostadsbidragen. "Sida vid sida tillsammans hjälps dem åt."

Just nu byggs det mycket nya bostäder i Lund. Väldigt många är hyresrätter. Alla dessa skulle således omfattas

av den fria hyressättningen. Hyra som endast bostadsbolagen skulle besluta om.

Men Vänsterpartiet – som släppt fram denna regering – sa mycket klart att här går gränsen. Går regeringen över denna röda linje så har regeringen inte Vänsterpartiets förtroende. Och därmed hade regeringen en majoritet i riksdagen emot sig.

Antagligen trodde inte regeringen på Vänsterpartiets ord. Vänsterpartiet, "sossarnas dörrmatta", skulle aldrig fälla en socialdemokratisk regering. Även om det hade skett tidigare så hade regeringen antagligen glömt februari 1990 när regeringen lade fram en proposition om bland annat lönestopp och strejlkförbud, och gjorde den till en kabinettsfråga och hotade avgå om inte riksdagen röstade för förslaget. Vilket Vänsterpartiet inte gjorde och regeringen avgick. Att det vid den tidpunkt inte fanns något annat regeringsalternativ i riksdagen gjorde att den socialdemokratiska regeringen kunde återinträda nästan oförändrad två veckor senare. Utan propositionen om lönestopp och strejkförbud.

Nu upprepade sig historien. Vänsterpartiet visade att det inte är någons dörrmatta. Vänsterpartiet visade att i frågor som är viktiga för svenska folket så kan man lita på Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet tryckte på den röda knappen vid voteringen i riksdagen om förtroende för regeringen. Vänsterpartiet röstade rött. Vänsterpartiet sa nej!

Sedan vet vi alla hur det blev. Regeringen återinfördes, utan förslaget om fri hyressättning i nybyggda bostäder.

Vänsterpartiet visade att det är ett parti man kan lita på.