1. Lunds Cloaca Maxima?
Från det planerade pumphuset vid järnvägsbron över Höje å ska en elva kilometer lång kloaktunnel grävas under Flackarps åkrar och Alnarpsparkens lummiga ekar till Sjölunda reningsverk i Malmö. Det kommer att ta tid; tunneln beräknas bli klar först 2032.
 


Cloaka Maxima i Rom
 

Längs tunneln kommer Staffanstorps lägerliknande villamattor breda ut sig över åkerjorden. Villornas avlopp ansluts till flödet av exkrementer i Lunds Cloaca Maxima. Åkerjorden blir aldrig mer brukbar.
   De fågelrika dammarna längs ån kommer att tömmas på sitt klara vatten. Den artrika natur som växte fram i de lyckligtvis försummade markerna bakom Åkerlund & Rausing kommer att skövlas, på samma sätt som åkerjordarna och betesmarkerna i Källby skövlades på 1930-talet för att bereda plats för Källby reningsverk.
   Källby reningsverk som idag håller hög kvalitet och kan utvecklas för att tillgodose framtida krav på läkemedelsrening kommer att rivas för att bereda plats för bostäder.
   Det har en majoritet i Lunds kommunalfullmäktige bestående av Moderater, Liberaler, Socialdemokrater och Feministiskt initiativ nyligen beslutat.
   Ett flygblad från FörNyaLund påtalar beslutets negativa ekonomiska konsekvenser för Lund (kostnad 3 miljarder, en skuldsättning på 24 000 per Lundabo).
   Men vi som dagligen strövar i området oroar oss främst för beslutets negativa konsekvenser för dammarna, naturreservatet och den bördiga åkerjorden.
   Kommunfullmäktiges beslut går fortfarande att påverka. Det ska formellt bekräftas i höst och själva avtalet om Malmöalternativet ska inte undertecknas förrän i början av 2022.

2. Klosterkyrkan och kongresscentrum
Lunds kommun har gett oss tillfälle att välja mellan tre förslag om utformningen av en väldig kongressanläggning i kvarteret Häradshövdingen intill Klosterkyrkan. Byggnadsnämnden ska fatta ett inriktningsbeslut den 17 juni.
   Valets upplägg är lurigt. Den som röstar på något av förslagen kan samtidigt sägas ha röstat för Byggnadsnämndens ”inriktning”, nämligen att en stor kongressanläggning ska byggas på platsen. ARGT, Aktionsgruppen Rädda Tingshuset, ger oss chansen att rösta nej. Sista dagen att göra det är idag, samma dag som detta nummer av VB kommer ut.
   Tingshuset är nu inte så gammalt. Jag gillar visserligen byggnaden och har viss personlig anknytning.

Heddaskolan har förlagt sin undervisning dit, och jag har barnbarn där.
   Klosterkyrkan är det unika byggnadsminne som hotas av utbyggnadsplanerna.
   Sankta Maria och Sankt Peters kloster invigdes på 1100-talet och den nuvarande kyrkan i gotisk stil uppfördes på 1300-talet.
   Att Lund placerade Klosterkyrkan utanför stadskärnan när man byggde järnvägen är den värsta planeringsskandalen. Gör inte en till! Gjorde man det med avsikt? Hade man fördomar på grund av kyrkans katolska bakgrund?
   Klostergatan borde givetvis sträcka sig från Lunds domkyrka fram till Klosterkyrkan. Hade spåren och stationen legat några kvarter längre västerut skulle Klosterkyrkan ha integrerats i Lunds centrum.
   Dessutom hade vi sluppit järnvägskröken vid Armaturfabriken som bromsar varje tanke på snabbtåg genom stan. Kan den undanröjas genom att snabbjärnvägen grävs ner?
 


 

Som boende på Klostergården har jag ett direkt historiskt samband med Klosterkyrkan och dess jordinnehav. Så här ser sambandet ut:
   Sankt Peters Kloster var en rik och mäktig institution. Rikedomen bestod av jordegendomar, kvarnar och liknande som skänktes av högadeln i samband med dödsfall. Det omfattade 210 gårdar och fiskerättigheter i Öresund. Produkterna från klostrets egendomar insamlades i ett lager norr om klostret. Lagerbyggnaderna kallades Klostergården. En särskild abbot förvaltade Klostergårdens jordägor.
   Lund var en dansk stad och Danmarks kyrkliga centrum. När protestantismen infördes övertog danske kungen klostrets förmögenhet, alltså Klostergården. Vid ett tillfälle satte han Klostergården i pant hos Köpenhamns stad. Vid ett annat ägdes Klostergården av en borgare Hansen i Köpenhamn. De svensk-danska krigen slutade med svensk seger efter slaget vid Lund. Ägandet övertogs av en svensk general, greve Wachtmeister. Under alla dessa skiftningar förblev Klostergården en samlad förmögenhet. Kapitalet består, även när ägandet skiftar. I samband med skiftesreformerna på 1700-talet samlades de spridda gårdarna i ett stort jordinnehav vid Lund. Jordinnehavet behöll namnet: Klostergården. Wachtmeister sålde en del av Klostergården till Lund och Lund byggde stadsdelen Klostergården. De fyrkantiga gårdarna formgavs i klosterstil.
   Klosterkyrkans röda tegelväggar utgör en kontrast till den grå Domkyrkans släta stenmurar. Klostergatan är Lunds verkliga huvudstråk. Det viktiga är planera Lund så att Klosterkyrkan framhävs och synliggörs.
Gunnar Stensson