Sedan 1990 styrs världen enligt ett nyliberalt paradigm som utgår från avregleringar, fri konkurrens, vinst och privat ägande. Paradigmet är på intet sätt nytt utan upprepar det ekonomiska system som rådde vid 1900-talets början och då ledde till första världskriget. Den annalkande klimatkatastrofen är ett större hot.
   ”All olja, allt kol, all gas måste bli kvar i jorden. Skövlingen av stora skogar måste ersättas av nyplante-ring. Samtidigt ska en växande befolkning födas. Tvingande globala bestämmelser kommer att erfordras och tunga sank-tioner måste kunna riktas mot den som försöker springa ifrån den gemensamma notan”, konstaterar Folke Tersman och Torbjörn Tännsjö i sin nyut-komna debattbok Folk & vilja.

Som första parti har Vänsterpartiet börjat utforma ett nytt omfattande ekonomisk-politiskt program för att möta denna nya verklighet.
   Nooshi Dadgostar, Ulla Hansson och Sandro Scocco presenterar några utgångspunkter i artikeln Ny ekonomisk politik krävs för Vänsterpartiet (DN Debatt 22/3).
   De konstaterar att det nyliberala paradigmet internationellt lett till ”fallande ersättningsnivåer i socialförsäkringssystemen, sänkta skatter på kapital, aktier, fastigheter och på höga
inkomster.”
   IMF som tidigare stött nyliberalismen tar nu avstånd från den och uttalar: ”Vi kan inte gå tillbaka till gårdagens ekonomi med långsam produktivitetstillväxt, stor ojämlikhet och förvärradklimatkris.”
   OECD:s generalsekreterare begär en ny ekonomisk berättelse. ”Denna nya berättelse kräver en tillväxtmodell som bygger på rättvisa löner, anständiga arbeten och förbättrad social dialog.” Den måste också vara miljömässigt hållbar.

Sverige fortsätter att styras av gårdagens förlegade ekonomiska principer. Det är dags för nystart, konstaterar skribenterna och presenterar tre huvudpunkter.
 1 En hållbar ekonomi förutsätter att staten kraftfullt agerar och reglerar. Den enorma utmaning klimatkrisen utgör förutsätter att statens roll att agera

och reglera, och inte minst investera, ökar dramatiskt. Massiva investeringar krävs på en rad områden.
 2 Kunskapslyft för höjd produktivitet och jämlikhet. Kunskap, inte ojämlikhet, skapar utveckling. Sverige behöver kunskapslyft i alla delar, från förskola till forskning och hela livet. Kunskapstrappan måste vara öppen för alla.
 3 Starka och trygga löntagare leder till rättvisa löner och anständiga jobb. Löntagarnas förhandlingssituation har medvetet försvagats de sista trettio åren vilket lett till ojämlikhet och otrygga jobb.


Man kan givetvis diskutera och ifrågasätta punkter i den nya politisk-ekonomiska inriktning som föreslås, exempelvis begreppet ökad produktivitet i ett globalt läge som kräver minskad konsumtion. Det är just en sådan diskussion som nu inleds, inte bara inom V.
   Det som sker i regioner och kommuner måste omprövas på samma sätt. Lokala beslut och initiativ är avgörande, exempelvis när det gäller bostäder, bilism, järnvägar och flygplatser. Och reningsverk.
   Inte minst gäller det skolan som försvagats och segregerats när privat vinst och sekretess överordnats kunskaper och jämlikhet. Skolminister Anna Ekström vill ha en offentlighetsprincip för de fria skolorna och en skolpeng som är rättvist konstruerad, samt statliga satsningar i eftersatta områden.
 


Se presentationen på Facebook »
 

Vänsterpartiets nya ekonomiska politik innebär betydande reformer under rådande kapitalistiska förutsättningar – vi lever i en global kapitalism där Kina är på väg att bli den starkaste agenten - men på sikt måste kapitalismen överges och ersättas av den ”sociala demokrati” som allt fler samhällsanalytiker förespråkar, och som kanske är mest genomtänkt gestaltad och analyserad  i Martin Hägglunds Vårt enda liv.
Gunnar Stensson