Jordens folkmängd fördubblades två gånger under 1900-talet. Spannmål står för hälften av jordens föda.
   Enligt FN:s uppskattning kommer jorden totalt sett behöva dubbelt så mycket spannmål 2050 som idag. Tendensen är att spannmålsproduktionen minskar.
   Redan en liten klimatuppvärmning kommer att få jordens produktion av spannmål att sjunka kraftigt.
   Den svenska åkerarealen har minskat med en tredjedel. Den måste de närmaste årtiondena öka och göras mer produktiv.
   Det är svårt att plötsligt frigöra mark som ockuperas av stadsbebyggelse, vägar, industriområden och fabriker.
   Staffanstorp planerar att ockupera Sveriges bästa odlingsjord med, just det: städer, vägar, industriområden och fabriker.
   2500 bostäder ska byggas mellan Sankt Lars och Trolleberg, enligt den fördjupade översiktsplanen.
   Varje bostad måste förses med el, vatten och avlopp. Varje bostad måste ha vägförbindelse och vara tillgänglig för bilar. Vägarna måste asfalteras och förses med dagvattenbrunnar och nattbelysning.
   Förverkligas Staffanstorps utbyggnadsplaner blir marken svår att återvinna till jordbruksmark när behovet uppstår om 30 år. Det handlar ju inte bara om att riva stadsbebyggelsen.
   Länsstyrelsen måste inlägga sitt veto mot Staffanstorps planer.
 


 

Kanske kan den skånska elkrisen bli ett argument för att stoppa utbyggnadsplanerna. Nu talar man om att åter starta Heleneholmsverket i Malmö för att lösa den akuta krisen. Skåne behöver fler kraftledningar.
   Två nya kraftledningsgator planeras, en från Söderåsen till Barsebäck och en från Barsebäck till Sege.
   Hannes Sonnsjö på länsstyrelsen kritiserar kommunerna för att å ena sidan motsätta sig att


 

kraftledningsgator placeras där de planerar att bygga och samtidigt å andra sidan klaga över bristande elkapacitet.
   Kanske kan till och med den befintliga kraftledningen från Uppåkra till Hjärup, tvärsöver de planerade utbyggnadsområdena i Trolleberg och Källby bidra till att rädda åkermark och naturmark. Både Staffanstorp och Lund vill flytta den. Men den finns där den finns, och ingen vill bo i närheten av en kraftledning.
   Man brukar ofta kritisera kraftledningsgatornas inverkan på landskapsbilden.
   Kanske skulle man i stället se dem som en förutsättning för biologisk mångfald. Kanske kan de bli gator för odling och mångfald i de landskap där de dras fram.
   I det sammanhanget kan man beklaga att Sverige har missat möjligheten att bygga järnvägar på pyloner för att minska deras barriäreffekt och markåtgång.
   Biologisk mångfald - örter, bin, fjärilar, trollsländor, nässlor och snår - utmärker den vildvuxna grönskan i övergivna industriområden, påpekade Henrik Smith i sin föreläsning i Klostergårdens bibliotek i måndags.
   Han nämnde visserligen inte kraftledningsgator, men förekomsten av biologisk mångfald där kan var och en förvissa sig om genom att ströva i den vilda naturen mellan Södra företagsområdet och reningsverket.
   Många fler exempel på stadsnära mångfaldsområden finner man i Närnaturboken av Ulf Lundwall och Isak Isaksson, utgiven av Svenska Naturskyddsföreningen och Centrum för biologisk mångfald, 2006.
   Den uppmanar oss att bevara vild natur på bangårdar, i ödetomter och vägkanter. Både för ekologin och för människors hälsa.
Gunnar Stensson