I valrörelsens slutskede gick Miljöpartiet ut med ett 25-punkts program för mera och bättre cykling. Jag vågar påstå att det är det mest omfattande och konkreta programmet som finns i Lunds kommun och ligger lågt framme jämfört med de flesta kommuner. Här följer de 13 första punkterna i programmet. Tror det kan vara bra att dela upp redovisningen av programmet för att ge bättre möjligheter att begrunda. Resterande punkter publiceras förhoppningsvis i kommande nummer av VB.

1. Öka investeringarna.
Med ökade investeringar skapas de förutsättningar som krävs för att både bygga bort saknade länkar i cykelvägnätet och att uppgradera det befintliga cykelvägnätet.

2. Upprustning av samtliga cykelbanor till komfortabel och säker standard.
Gupp, håligheter och tvära avfasningar (vid korsningar med bilväg) jämnas ut. På gator där cykeltrafiken tvingas köra på gatstensbeläggning byts denna ut till slät och jämn flammad gatsten. Lilla Fiskaregatan, Nygatan och Magle Lilla kyrkogata är gator som bör prioriteras!

3. Elcykling gör det möjligt för fler att orka cykla längre.
Eftersom elcyklar generellt håller lite högre hastighet än en vanlig cykel ställer de högre krav på ett slätt och bra underlag. Cykelvägarna måste vara säkra även för cyklister som cyklar snabbt (med eller utan elassistans). Framkomlighetshinder som kan skada cyklister får inte förekomma. Parkering för elcyklar med riktigt bra låsmöjligheter och tillgång till laddning behöver anordnas. Kampanjerna kring att prova elcykel behöver fortsätta

4. Cykelnätet görs sammanhängande.
Det ska aldrig råda några tvivel om vart en cyklist ska ta vägen för att cykelbanan plötsligt upphör eller för att skyltning till anslutande cykelväg saknas. Cykelvägnätet måste bindas ihop och skyltningen tydliggöras.

5. Tydliga och logiska huvudcykelstråk.
När cykelstråken nu ses över på initiativ av Miljöpartiet är det viktigt att säkerställa att huvudcykelstråken får en tydlig och logisk utformning som utgår från de stråk som cyklister verkligen vill cykla i.

6. Greenways – gröna cykelleder! 
Färgmarkering med grön färg på cykelleder och i korsningar som tydliggör för såväl cyklister som andra trafikanter var cykelbanan går.

7. Bredare cykelbanor.
Nya cykelbanor byggs med en bredd som med god marginal gör det möjligt att cykla och även köra om med

lastcyklar och cyklar med cykelkärra. Befintliga cykelbanor som inte uppfyller detta breddkrav byggs successivt om.  Breda cykelbanor gör det också lättare för både långsamma och snabba cyklister att samsas på banan.

8. Cykelbanor separeras i möjligaste mån från gångbanor genom grönremsa, nivåskillnader eller dylikt.
Cyklister och gångtrafikanter är två olika trafikslag med olika behov. För både cyklisternas och gångtrafikanternas säkerhet och trevnad är det bäst att i så stor utsträckning ge respektive trafikslag eget utrymme.

9. Alla cykelbanor ska vara farbara i hela sträckningen, dvs fordonsföraren ska inte behöva stiga av och leda fordonet vid passager eller på sträcka.
Ofta utformas passager med grindar som ska hindra biltrafik och sänka cyklisternas hastighet på ett sådant sätt att det är svårt för cyklister att ta sig igenom utan att stiga av och leda cykeln.

10. Tydligare och säkrare korsningar.
Sidoförskjutningen vid cykelbanors korsning med väg/gata rätas ut så att cykelbanan löper rakt genom gatukorsningen.

11. Fortsatt utbyggnad av cykelöverfarter!
Genom att ge cykeltrafikanterna företräde visas tydligt att cykeltrafiken är ett prioriterat trafikslag. Trafiksäkerheten prioriteras genom att reglera biltrafikens framfart.

12. För tryckfrihet – knapptryckning vid trafikljus cyklister slopas till förmån för sensorer/detektorer.
Att som cyklist vara tvungen att stanna och trycka på en knapp för att sedan vänta på grön signal stoppar upp resan. Genom sensorer som känner av när cyklisten kommer och inställningar som snabbt prioriterar cyklistens överfart slipper cyklisten onödiga stopp.

13. Nya cykel- och gångtunnlar byggs endast i fall då andra möjligheter till säker cyklistpassage är uttömda.
Huvudregeln bör vara att de oskyddade trafikanterna korsar bilväg i plan. Regelsystem och trafikmiljö utformas så att trygg passage säkerställs för de oskyddade trafikanterna vid korsning med gator med biltrafik. Cykeltunnlar upplevs som otrygga både ur socialt hänseende och gällande trafiksäkerhet. Befintliga gång- och cykeltunnlar ses över ur trygghetsperspektiv och de mest otrygga och obekväma tunnlarna fasas successivt ut. Trafiksäkerheten säkerställs även här genom åtgärder i gatuplanet.
Ulf N