Klostergårdens byalag delar de förslag och synpunkter för en hållbar stadsutveckling som kommer till uttryck i den inledande delen i arbetet med Lunds nya översiktsplan: Grön infrastruktur och ekosystemtjänster, PM 9.
   Frånsett denna markering uttalar vi oss inte om översiktsplanen i dess helhet utan begränsar oss till de delar som berör vårt närområde: Gröna stråket från Ringvägen till kommungränsen vid Höje å,
Höje å-dalen mellan Malmövägen och Trolleberg, Sankt Lars-parken och Södra företagsområdet.
 


 

I de tre förstnämnda områdena vill vi i första hand värna och utveckla befintliga natur- och kulturvärden och skydda dem från alla ingrepp och skador utom de som är ofrånkomliga vid järnvägsutbyggnaden och Sankt Lars-parkens pågående omvandling.
   Beträffande Södra företagsområdet välkomnar vi att det öppnas för utveckling och bebyggelse med utgångspunkt från Klostergårdsstationen. Vi förutsätter att man utgår från principerna för en hållbar utveckling när man bygger den nya Källbystaden.

Gröna stråket är det breda och en och en halv kilometer långa grönområdet från Ringvägen till kommungränsen vid Höje å. Den gång- och cykelväg som följer järnvägen ner till Höje å är en viktig del av Lunds grönstruktur  som  förbinder  centrum och stadsparken med Höje å-området. Ett snabbt ökande antal människor, unga och gamla, löpare och hundägare, barnfamiljer och pensionärer, rör sig längs stigen.
   Dess nordvästligaste del påverkades när den nya transportvägen till Arenan anlades. En stor del av de träd och buskar som avskärmade järnvägen avverkades. En återplantering bör ske snarast.
   Klostergårdsstationen kommer att utgöra ett avbrott på gångstråket. Det är nödvändigt att  utforma området runt stationen så att karaktären av naturstig kan bibehållas.
   De fem korpfotbollsplanerna är nödvändiga både för skolorna och fritidslivet i södra Lund. Särskilt under sommarhalvåret är de livligt utnyttjade både dagar och kvällar. Också där har aktiviteten ökat senare år i samband med befolkningstillväxten. De utgör en viktig resurs som inte bör inskränkas av bostäder.
   Det sedan länge etablerade koloniområdet Klostertäppan och odlingslotterna i Källbymölla söder om korpforbollsplanerna utgör nödvändiga resurser för rekreation och friluftsliv för de boende i närområdet – och även för brukare längre ifrån. Ur beredskapssynpunkt kan tillgången till mark för grönsaksodling vara betydelsefull.    Ett hot mot Klostertäppan och Källbymölla är scenariot

att bygga en tunnel under järnvägen söder om stationen och på det sättet skapa en vägförbindelse mellan Klostergården och Höjeå-vägen.
   En planerad cykelväg bör placeras väster om järnvägen, åtminstone från och med stationen.

Höje å-dalen genom Sankt Lars och från Sankt Lars till järnvägen är ohotad på Lundasidan. Sänkan nedanför bostadsområdet Källby ängar och Vattenverket fungerar som översvämningsområde som fördröjer vattenflödet vid hundraårsregn. Området är vintertid översvämmat veckor i sträck. Miljöhotet  kommer från Staffanstorps planer på att eventuellt bebygga åkermarken längs åns södra strand vid Flackarp.
   Höjeå-dalen väster om järnvägen kommer att påverkas när en ny järnvägsbro byggs, men Trafikverkets garantier för att påverkan ska minimeras verkar pålitliga.
   Allvarligare blir skadeverkningarna på natur och miljö om den föreslagna förlängningen av Åkerlund och Rausings väg till väg 108 förverkligas. Klostergårdens byalag motsätter sig att en sådan förlängning genomförs.
   Reningsverkets nedläggning kommer att frigöra ett stort område norr om dammarna för allmänheten. Vi utgår från att dammarna med sitt rika fågelliv bevaras även efter Reningsverkets flytt.
   Gång och cykelstigen från järnvägen till Värpinge mellan dammarna och ån är en viktig och mycket frekventerad naturled som även kan nås från Trollebergsvägen. Beträdan längs åkrarna söder om Höje å erbjuder ett rikt varierat växt och djurliv. Tyvärr sträcker den sig inte hela vägen till Trolleberg.
   Även för sträckan väster om järnvägen fram till Trolleberg innebär Staffanstorps utbyggnadsplaner ett hot mot Höjeå-dalen och givetvis också mot åkerjorden.

Sankt Lars-parken är ett viktigt kulturminne och ett storslaget frilufts- och naturområde för Lundaborna. Där sker visserligen sedan många år en omfattande utbyggnad och urbanisering, men den centrala parkens kulturskyddade byggnader är bevarade, liksom betydande arealer med artrik gammal lövskog. Att bevara miljöns natur och kulturvärden i Sankt Lars är viktigt också med tanke på de bortåt 2000 elever som har sin skolgång där.
   Trafikverkets planer att anlägga en rondell vid Malmövägen och en ny väg därifrån till Västra Borggården förefaller kunna avlasta den nuvarande Sankt Lars-vägen och bostadsområdet söder om Höje å från trafikfaror både inom området och vid in- och utkörning till parken från väg 108.

Källby-staden ska i första hand byggas nära den nya stationen vid Åkerlunds och Rausings väg i Södra företagsområdet som sedan 1930-talet varit privatiserat. Det är en areal nästan lika stor som Klostergården som nu öppnas. Vi hoppas att utbyggnaden inleds så snart Klostergårdsstationen är färdig. Man ska börja bygga bygga vid stationen för att få den koppling till stationen som behövs.
   Den nya stadsdelen ska utgå från den modell som Klostergården ger: flerfamiljshus och slutna gårdar med en blandning av höghus och lägre hus för att genom koncentration bevara så mycket naturmark som möjligt. Förutsättningarna för att skapa parkområden är goda och när Reningsverket avvecklas blir det dessutom möjligt att tillfoga de stora värden som närheten till Höje å och dammarna ger.
För Klostergårdens byalag
Gunnar Stensson