Så skor sig parasiterna på skolan
Wallenbergsägda Engelska skolans vinst under helåret 2016/2017 var 152 miljoner. Aktieägarna kammar hem 45,7 miljoner. Vinsten beror bland annat på att Engelska skolans lärarlöner är lägre än den kommunala skolans, säger Lärarnas Riksförbund.
Källa SDS 24/8

 

1962 publicerade den amerikanske ekonomen Milton Friedman den text som blev utgångspunkt för högerkrafternas ansträngningar att ta makten över skolan. Dess titel var The role of government in education. Han argumenterar där för vinstdrivande privatskolor, skolpeng och konkurrens i stället för de statliga skolsystemen.
   General Pinochets statskupp i Chile 1973 gav honom chansen att pröva sina idéer i praktiken.  Svenska bankmän belönade honom med ekonomipriset i samband med utdelandet av nobelpriset 1976. Wallenbergs-sfären kände vittringen av vinst.
   Det råkar vara så att Sverige genomförde sin största skolreform genom tiderna 1962, sammaår som Milton Friedman publicerade sin text. Det var grundskolan som infördes. Tre decennier senare, 1992, hade den svenska skolan utvecklats till en av världens bästa skolor, såväl kunskapsmässigt som socialt.
   Det var en nagel i ögat på de svenska högerkrafterna. 1991 kom Carl Bildt till makten och lagstiftade om friskolor, skolpeng, vinster och konkurrens, maskerad under formuleringen ”fritt val”. Liknande system förekom på andra håll men Sverige var extremt. Bara i Sverige tilläts aktieägare ta ut vinster från statens skolanslag.
   Bildt var framgångsrik. 2014 undervisades 27 procent av gymnasieeleverna och 14 procent av grundskoleleverna i friskolor. Betygsnivåerna stiger.
   Tyvärr sjunker de svenska elevernas kunskapsnivå i samma takt. Samtidigt sänks lärarlönerna till en bottennivå 2007.
   PISA-mätningarna avslöjar den katastrofala utvecklingen. Av OECD-länderna var det bara Sverige som år efter år noterar sämre resultat mellan 2000 och 2012. Varför?
  
Friedmans monster: Economic Man
En forskargrupp från Columbia-universitetet i New York bestående av Alli Klapp, Samuel Abrams och Henry Levin analyserar den svenska skolpolitiken i den nyutgivna boken Utbildningsekonomi. Om lärandets värde, Natur och Kultur 2017.
   Sedan den extremt långtgående marknadsstyrningen och decentralise-ringen infördes i den svenska skolan på 1990-talet har elevernas resultat i de internationella kunskapsmätningarna försämrats, konstaterar forskarna.
   En grundorsak är den människosyn som ligger till grund för Milton Friedmans teori, nämligen att människan, economic man, alltid vill maximera sin privata vinning. Detta ska uppmuntras därför att en osynlig hand då ordnar allt till det bästa, i detta fall så att skolan blir billigare och bättre.

   Det centrala i det nuvarande svenska skolsystemet är skolpeng, konkurrens och vinstmaximering. Forskarna konstaterar att resultatet har blivit sämre kunskaper, betygsinflation (betygen är det främsta konkurrensmedlet), ökande segregation, minskande lärarlöner och minskad lärarauktoritet, vilket lett till akut lärarbrist.
   Idag tvingar lärarbristen kommunerna att anlita bemanningsföretag. Ännu mer pengar rinner ur skolan till privata exploatörers fickor.
   Konkurrensen har gjort skolans ledningssystem auktoritärt med koncernernas ägare i toppen och under dem osjälvständiga skolledare och lärare som tvingas att sätta höga betyg för att tillfredsställa vinstintresset och föräldrarnas krav. Skolledarna hade blivit managers. Systemet fick så småningom en beteckning: new public management. Självständiga lärare tvingas bort och lärarkollektiven splittras genom ett förestelärarsystem som gynnar de anpassliga, the economic men.
   Konkurrensen tvingar de kommunala skolorna i samma riktning som friskolorna. Också de måste satsa pengar på reklam och konkurrera med höga betyg. Också lärarna i de kommunala skolorna tvingas underkasta sig kraven på höga betyg från rektorerna och elevernas föräldrar.
   Man försöker lösa betygsinflationen genom en växande byråkratisk kontrollapparat.

Friedmans syn på eleverna
Enligt Friedman styrs eleverna av samma mekanismer som skolentreprenörer, skolbyråkrater och lärare. Det gäller att sträva efter egen vinning och konkurrera med klasskamraterna.
   Detta tänkande ligger till grund för betygssystemet som dels är inriktat på belöningar och straff uppifrån och dels uppmuntrar eleverna att konkurrera med varandra.
   På 1990-talet införde man betygsstegen MVG, VG, G och IG, Icke godkänd. Det skapade stress bland framgångsrika elever och likgiltighet bland elever med skolsvårigheter. Jag minns de stora grupper av IG-elever som vi försökte motivera att studera vidare för att ge dem en chans.
   Snart fann allianspartierna de fyra betygsstegen otillräckliga. Då införde man det nuvarande betygssystemet med A som högsta betyg och F som icke godkänt.
   I ett konkurrenssystem ställs krav på rättvisa. Alla måste veta exakt vad som krävs. Annars blir det omöjligt att tävla. Betygskraven inriktas därför på mätbara fakta och utantillkunskaper. Elevernas lärande begränsas. När de fått sina betyg upphör intresset för ämnet. Många väljer att fuska. Det ses av somliga som ett tecken på ambition. Gruppen elever som stämplas som icke godkända, F, växer.
   Forskarna från Columbia-universitetet konstaterar att det svenska betygssystemet bygger på teorier från 1980-talet om prestationer och motivation som nu får anses förlegade. ”Dagens svenska utbildningssystem grundar sig på värderingar som inte tycks andas solidaritet och inkludering”, skriver de.
   Modern pedagogisk forskning har helt andra utgångspunkter. Tonvikten ligger på livslångt lärande, nödvändigt för att följa med i den snabba kunskapsutvecklingen.
   Den svenska skolan är korrumperad. Den måste förändras i grunden. Den så kallade skolpolitiken försöker i bästa fall avskaffa uppenbara missförhållanden men består mestadels i skenreformer och tom retorik. Men en dag kommer lärarnas och elevernas revolution!
Gunnar Stensson