Kraftig skattehöjning med v:s valplattform  
 

Vänsterpartiets valplattform har med all rätt blivit föremål för diskussion i massmedia. "Överbuds-politik" har varit en tämligen genomgående synpunkt (om man bortser från de rättroende). Som ett bidrag till denna diskussion har jag försökt mej på att göra en överslagsberäkning av vad konsekvenserna på en punkt i valplattformen skulle kunna innebära för Lunds kommun. Det gäller punkten om 200 000 nya jobb i offentlig sektor.
  Hur dessa ska fördela sej mellan kommuner, landsting/regioner och staten framgår inte av plattformen, men det är rimligt att anta att en stor del faller på kommunerna och landstingen/regionerna. Låt oss anta att ena hälften faller på kommunerna och andra hälften på regioner/landsting och stat. Låt oss vidare antar att de 200 000 nya jobben fördelas enligt kommunernas och landstingens befolkningsantal.

1000 nyanställningar i kommunal verksamhet
Lunds kommun har i runda tal en procent av landets befolkning. Det blir alltså 1000 nya jobb i den kommunala verksamheten som Vänsterpartiet åtar sig att skaffa fram och finansiera under nästa mandatperiod. Varje nytt jobb kostar i runda tal 360 000:-. Merkostnaden för kommunen blir alltså 360 miljoner kronor. Det är en summa som motsvarar en skattehöjning på ca 2 kronor och 25 öre. Det blir ett populärt krav att gå ut med i nästa valrörelse!

Varför slopa inkomstrelaterade avgifter?
Visserligen får ju kommunen ökade skatteintäkter om fler kommer i jobb - men samtidigt driver andra krav i plattformen upp behovet av skatteintäkter ytterligare, t.ex. skiftet från avgiftsfinansiering till skattefinansiering av kommunala verksamheter, för att inte tala om kostnader för den nödvändiga höjningen av lönerna i de kvinnodominerade låglöneyrkena. (Kravet på att rakt över slopa avgiftsfinansiering och skattefinansiera all verksamhet inom vård, skola och omsorg är för mej obegripligt: avgifter kan ju i många fall sättas i relation till inkomst, så att den som tjänar mer betalar mer i kronor räknat än den som har lägre inkomst. Dvs. avgifter kan göras progressiva, medan

 

kommunalskatten - i varje fall i princip - är proportionell).

Maffig nota för Region Skåne
När man talar om kommunalskatt ska förstås inte skatten till regionen glömmas bort. En stor andel av de nya offentliga jobben kommer på Region Skånes lott att inrätta. Skåne har 12% av Sveriges befolkning. Totalt tillfaller alltså, resonemangsvis, 12 % av de 200 000 nya jobben Skåne, dvs totalt 24 000 nya jobb i offentlig sektor. Ovan antog vi att kommunerna tog hälften av detta och stat och region delar på resten. Om vi vidare förutsätter att staten i Skåne kan ta på sej 25% (och det är högt räknat) av regionens och statens gemensamma andel, så ska inte mindre än 9000 jobb finansieras inom Region Skåne. Räknat på samma lönekostnad som i kommunen blir den maffiga notan för regionen 3,25 miljarder!

Saknar trovärdighet
Detta var en i och för sej ganska tradig sifferexercis. Men bakom tråkiga siffror grinar ofta den kommunala verkligheten hånfullt mot storvulet önsketänkande. Och som sagt: detta är bara räkneexempel, som bygger på förutsättningar som är okända, men som ändå är ganska rimliga.
   Naturligtvis är det svårt att dra bestämda slutsatser av detta resonemang. Ändå står några saker helt klart för mej: Kravet på 200 000 nya jobb i offentlig sektor saknar såväl trovärdighet som politisk realism. Det kan rimligen inte vara formulerat för att dra röster till Vänsterpartiet. Väljarna kan, å andra sidan, sätta stor tilltro till valplattformens konstaterande att det totala skatteuttaget måste öka om valplattformens förslag ska kunna genomföras.
Ulf Nymark

P.S. Vid Vänsterpartiets medlemsmöte i Lund avstyrkte en majoritet ett förslag till kongressmotion om att valplattformens förslag skulle kostnads-beräknas och konsekvensbeskrivas. Ovanstående räkneexempel ger möjligen en god illustration till varför beslutet blev som det blev. DS

 
  VECKOBLADET   Utgiven av SFVBBiL