Till en blivande stadsbyggnadsdirektör
Anders Tingvar slutar som stadsbyggnadsdirektör. Man kan ha kritiska synpunkter på en del som han har gjort, t.ex. samröret med EES-konsortiet och Brunnshögsprojektet inklusive tankarna att dränera centrala Lund på arbetsplatser, men positivt är att han har velat koppla samman spårtrafik och stadsutbyggnad (Hardebergastaden, Staffanstorpsbanan, Lundalänken), även om det inte har blivit så mycket av det. Men nu ska han alltså ersättas, en process som lär ta minst ett halvår. Första etappen är att fomulera önskemål om en ny innehavare. VB vill ge ett litet bidrag.

Så här kunde det stå i en rekryteringsannons i fackpressen, utöver det vanliga tugget om vilken dynamisk kulturstad Lund är:

1. Du bör vara galen. Naturligtvis inte bindgalen men klart udda och med en irrationell åder. Byggnadsnämndens ledamöter har vissa goda egenskaper men dit hör definitivt inte galenskap, och då måste ju de ledande tjänstemännen stå för den ingrediensen. Och den slätkammade kommundirektören Ahlfridh gör det förvisso inte. Gunnar Wetterberg hade varit något annat men den chansen missade vår fega kommunstyrelse.

2. Du bör vara arkitekt. Eller kanske är det ett måste. Tingvar är ju lantmätare och det är i och för sej en sympatisk tanke att man ska kunna kliva över yrkes- och skrågränser, men Lund behöver just nu en stadsbyggare med den kombination av konstnärlig kreativitet och gestaltningsförmåga som finns just hos arkitekter, och vi behöver någon som åtnjuter anseende inom arkitektkåren, och som kan locka toppkrafterna till medverkan i de häftiga tävlingar som du anordnar. Imagen som arkitekt kan t.ex. understrykas genom att du under den kalla årstiden uppträder i islandströja.

3. Du bör vara skrivglad. Du ska skriva i både fackpress och dagspress, och med det senare menas inte bara Sydsvenskans lundasida utan t.ex. DN Debatt. Vi vet, det är inte lätt att bli publicerad där, men det är ett mått på din kaliber att du förmår att lyfta lundafrågor till sådan allmängiltighet och angelägenhet att de väcker intresse även i Stockholm. Du bör uttrycka dej provokativt.

4. Du bör vara urbanist. Därmed inser du vad som rör sej bland de unga och bland invandrarna: att det är Staden som gäller, täthet, höga hus, gatuliv, blandning, och att detta i vissa konfliktlägen får prioriteras framför grönska, stillhet och trafiksäkerhet. Självklart ska du bo i en liten lya mitt i stan och inte tillbringa semestern på ett lantställe utan på studie- och bildningsresor till ännu större städer.










Lämplig bostad
för en lätt galen stadsbyggnadsdirektör.

Arkitektelev ritade
hus för 180 cm bred
tomt på Bytaregatan.















5. Du bör vara en offentlig person. Därmed menas bland annat att du ska vara synlig i stadsbilden (lättigenkännlig i din islandströja, som för övrigt är ett användbart plagg även sommarkvällar), ofta förekommande på uteserveringar, glad att ge dej i snack med lundabor som har synpunkter på stadsbyggandet, det vill säga de allra flesta.

6. Du bör utnyttja stadens arkitektskola. Visst, elevarbeten har ställts ut men har de fräcka och fräscha idéerna nånsin förverkligats i Lund? Här får du användning för din galenskap.

7. Du bör utbilda och bilda dina politiker. Ta ut Byggnadsnämnden på en inhemsk och en utomsvensk studieresa varje termin. Det kostar men ställ ett rejält utbildnings- och representationskonto som villkor för ditt tillträde – i gengäld kan du sänka dina löneanspråk eftersom du inte har några dyra hus att amortera.

8. Du bör dessutom låta dem ta del av stadsbyggnads- och arkitekturdebatten. Du kan dock inte begära att de ska läsa tidskrifter och böcker utan det får bli föreläsningar, av dej själv eller andra sakkunniga. Tala långsamt så att de förstår.

9. Du bör hata bilen och håna bilisterna. Som urbanist vet du att ett verkligt stadsbyggande är oförenligt med massbilism. Det handlar förstås om bilens miljöeffekter men ännu mer om dess utrymmeskrav och allra mest om dess privatiserande effekter som går tvärs emot den medborgaranda som har varit det goda stadslivets kärna ända sen de gamla grekerna. Och du inser att hån inte är ett för starkt ord: åtminstone sen början av 1970-talet har det varnats för den kommande oljebristen, och den som inte velat lyssna är värd ditt förakt. Du får naturligtvis ha bil själv men i så fall (för arkitektimagens skull) en röd Morgan som står uppallad i ett garage nånstans. Köra behöver du inte, du bor ju fem minuter från tåget.

10. Omvänt bör du älska cykeln. Och då handlar det inte i första hand om att bygga cykelbanor utan att låta cyklarna återerövra körbanorna, tränga undan bilarna. Det är för övrigt en billigare lösning. Om du själv har en exklusiv sportcykel är det inte fel.

11. Vi utgår från att du älskar tåget. Ge dej ut i debatten och förklara vilken sinnlig kvalitet det är att få uppleva de långa och tunga godstågen genom centrala stan, att för barn och andra kunna åskådliggöra hur Lund hänger samman med både Norrland och kontinenten. Motarbeta järnvägens bullervallar och bullerplank (och motverka gärna också bullerskydden utmed vägarna som inte behövs när bilarna blir få).

12. Du bör göra Lund tätare. Okej, det kan du inte göra helt på egen hand, men du kan ta fram förtätningsplaner och leta upp alla tänkbara luckor att exploatera. Du vet naturligtvis att det måste byggas massor av bostäder bara för att hålla takt med välståndsutvecklingen, eftersom folk använder sina mesta pengar till att bo större – också du känner säkert många singlar som lever i treor och fyror. Du vet också att den stora markreserven utgörs av överbreda vägar och deras buller- och skyddszoner. En nedklassing av autostradan genom Lund till stadsmotorled med 70 som fartgräns skulle betyda mycket.

13. Du bör blanda. Kontor, bostäder, skolor, moskéer (kyrkor har vi nog av), butiker. Du vet att detta är en internationell trend och inget som har uppfunnits i Lund (som vänsterpartiet vill ge sken av), men det har tillämpats alltför lite. Och var inte rädd för att få med industrier i smeten, vi är några som sörjer doften av trä från Lennartssons eller av färskt bröd från Diwongs.

14. Du bör ha modet att bebygga parker. Det finns ett antal underutnyttjade grönytor i stan, inte minst på Väster, reminiscenser från den tid då där fanns barn som lekte ute. Det kommer att väcka ramaskrin, men då ska du inskärpa att kvalitet är viktigare än kvantitet och att erfarenheterna visar att vi inte har råd att underhålla all grönskan. Anamma gärna idén att förlänga stadsparken till Höje å, men det räcker med ett smalt stråk.

15. Du bör lyfta fram goda exempel ur Lunds historia. 1858–1875 hade vi en banhall där resenärerna kunde invänta tåget skyddade av väder och vind. Jernhusen och Banverket är säkert öppna för en ny sådan bara kommunen betalar. Eller förslaget från 1896 om en spårväg från (f.d.) Mejeriet via Stortorget till (f.d.) Bryggeriet. Eller förslaget om en takryttare mitt på Domkyrkan (se modellen på museet) som bryter av den alltför långa horisontallinjen. Eller isbanan på Stortorget, som är mycket angelägnare än en ishall för broilersporten ishockey.

16. Du bör bekämpa den kommersiella förfulningen av Lund. Vi tänker förstås på alla fula skyltar men också på skogen av flaggstänger som firmorna försöker överrösta varandra med på alla nya industriområden.

17. Du bör ställa estetiska krav just på industriområdena. Att det blir något slags harmoni i fasader och materialval, inte den nuvarande anarkin. Människor ska vilja flanera där. Med vackra moderna industribyggnader blir saknaden mindre när vi tvingas riva Armaturfabriken därför att järnvägen måste fram.

18. Du bör liera dej med kulturskaparna. Du är ju själv en sådan. Fixa fler skulpturer på stan. Drick öl med målare och poeter (och var beredd att bjuda, de har det ofta knapert). Det är viktiga vänner att ha i opinionsbildningen för det är få som öppet vågar angripa kulturen.

19. Du bör rita något vackert. De klassiska stadsarkitekterna satt inte bara vid skriv- eller sammanträdesbordet utan också just vid ritbordet. Du kan börja med en stadsteaterbyggnad i kvarteret Galten och en kongresshall på Klosterhagens parkeringsplats.

20. Du bör älska Lund. Kritiskt men varmt. Och den goda kärleken är inte begränsande utan vill omsluta alla, och därför unnar du andra att få bo och verka i Lund och arbetar för att staden ska växa. Tänk i ett tusenårsperspektiv: en gång var vi större än Malmö och en gång ska vi åter bli störst, när Malmö har sjunkit i havets djup sedan växhuseffekten tagit kol på polarisarna.
Gunnar Sandin

VECKOBLADET Utgiven av SFVBBiL