Vänsterpartiet i Uddevalla, som vill samarbeta med Miljöpartiet och icke-partiansluten vänster i kommunalvalet, får bakläxa av sin partistyrelse. Fy, säjer partistyrelsen, inte samarbeta med andra! Tillförordnade partisekreterare Mats Einarsson säjer att ”samlingslistan skulle uppfattas som ett avskiljande och ett slags upplösning av partiet.” Vem kunde ana att det i ett skrymsle i Einarssons sekreteraresjäl doldes en sådan subtil självbespeglande galghumor! (Fast å andra sidan: galghumor – med betoning på galg – lär ju ha varit ett kännetecken för generalsekreterarna i de statsbärande kommunistiska partierna.) ”Avskiljande” och ”upplösning” är ju just vad partistyrelsemajoriteten sysslar med!

Vad ska det bli av pizzabagarna?
Draken blir alltmer förundrad över kommunisternas tal om ”det klasslösa samhället”. Tror de verkligen på sådant? Att man t.ex. vill avskaffa konduktörerna på tågen kan man kanske delvis ha förståelse för (de kan ju alltid bli partiledare) – men hur blir det att avskaffa lokförarna? För de är väl en del av arbetarklassen? Stannar inte Sverige utan alla pizzabagare och falafelförsäljare? För att inte tala om resten av den numerärt sett ganska stora klass som på marxistiska kallas ”småborgerlighet”. Vad ska det bli av dem? Och lantbrukarna: ska de tvångskollektiviseras? Eller ska pizzabagaren köra lok på förmiddagen, bruka jorden på eftermiddagen och baka pizza på kvällen? Vad kommunisterna blundar för är att alla genomförda försök att nå det klasslösa samhället har slutat i blodbad …

Slutna ögon
Fast kommunisterna blundar för många fakta. Strängt taget är kommunismen en de slutna ögonens ideologi. Ett bärande element i Karl Marx lära som dagens bokstavstroende marxister bortser från är fantasin om det kommunistiska samhället bygger på en obegränsad tillväxt av de materiella tillgångarna, genom de s.k. produktivkrafternas ständiga utveckling. Marx såg inga gränser för människans exploatering och kontroll av naturen. Idag vet vi att vi har bara ett jordklot och att naturen inte låter sig hunsas hur som helst. Berövad möjligheten till gränslös tillväxt faller visionen om ”klasslöshet” samman.

Vägval i Skåne
Från de storstilade visionernas svindlande höjder blickar vi ner mot det verkliga livet på den skånska myllan. Från Vägval Vänster Skåne ryktas att det kan bli svårt att vid vårens årsmöte besätta styrelseposterna i föreningen. Redan nu gapar det tomma stolar i styrelsen, och flera styrelseledamöter, inklusive ordförande Maria Hagberg, har aviserat sin avgång. Vad månne det bli av VVV Skåne?

Förening för nytt parti?
Tidender från Kungliga Hufvudstaden berättar att det lär vara en förening, vars syfte är att bilda ett nytt vänsterparti, på gång. Kanske något för de medlemmar i VVV som blev besvikna på riksrådslaget i Årsta förra vintern?

Ny uppgift för Samres?
I Lund fortsätter problemen inom färdtjänst. Vänstern har som (kanske) bekant yrkat på att avtalet med Samres ska sägas upp. I avvaktan på att andra partier ska tänka om i frågan så kanske färdtjänstens anseende kunde höjas genom att göra som en insändarskribent i malmötidningarna föreslog: Låt färdtjänstentreprenören sköta värdetransporterna. Ingen vet vid vilken tid den kommer och ingen vet vilken väg den tar! Strålande idé! Rånarna kan känna sig blåsta! Jul- och nyårshelgerna lär bli en rysare, i första hand för färdtjänstresenärerna, men även för ledamöterna i Tekniska nämnden, som har ansvaret för färdtjänst.

Apopå jul:
Nidhögg börjar nu föranstalta om åtgärder för att i sedvanlig ordning dricka jul i Harald Blåtands trakter i danernas land. Midvinterblotet blir som vanligt storstilat, där förutom mjödet, ärtsoppa med timjan är ett av huvudnumren. På blotets andra dag kommer dock draken att för säkerhets skull, ifall asar och vaner inte skulle vilja axla sitt ansvar, vända sig till andra gudar. Då förrättas offer till Den Obesegrade Solen.
   Det gamla året dansas ut med en kollektiv rumba i Balders leriga hage. Men ack, när det nya året inträder tvingas Nidhögg överge den härliga mjöd- och ärtsoppedieten för att återgå till att lugubert knapra på Yggdrasils rötter. Vilket inte hindrar draken från att glatt önska Veckobladets läsare ett riktigt Smaskigt Midvinterblot!
Nidhögg