• Hem
• Senaste numret
• Arkiv
• Lämna material
• Kontakt
• Galleri Goja
• Manne i VB

Välkomna tillbaka!

Dags igen, sommaren är kort. Men visst har det känts som om nåt fattats den senaste veckan. Glädjande nog är flera skribenter på hugget direkt så det blir ett välmatat första höstnummer. Hoppas ni läsare också är redo!
red

 

Några framtider

Atomkraft – framtidens energi?
Mer atomkraft vill statliga Vattenfall och flera borgerliga partier ha. Bra om dessa atomkraftskramare ville ta sig en funderare på vad en nordamerikansk man vid namn Jeff Immelt säjer: ”Atomkraft är så dyr i jämförelse med andra former av energi att den är verkligt svår att motivera.” Herr Immelt är inte mister vem som helst: han är VD för ett av världens största företag inom elbranschen - General Electric.

Emporia – framtidens handel?
Ett nytt externt köptempel ska öppna utanför Malmö. Emporia ska det heta. Kring Emporia är det nu euphoria. 7000 nya jobb kommer att skapas. Säjs det. Detta med nya köptempels jobbskapande kapacitet tillhör borgerlighetens och marknadsnissarnas mest omhuldade myter. För en myt är det förstås. Inom handel skapas i princip bara nya jobbtillfällen som i den utsträckning som handelns samlade omsättning ökar. Fast rationaliseringar som t ex självbetjäningskassor motverkar förstås den eventuella ökning av jobbtillfällen som tillväxten av omsättningen kan skapa. Blir det 7000 arbetstillfällen vid Emporia försvinner i princip 7000 jobb någon annanstans i Malmö och Skåne. För min del önskar jag att detta köptempel går samma öde till mötes som drabbade den iberiska staden med samma namn omkring år i slutet av 200-talet efter vår tideräkning. Staden raserades då av frankerna. Givetvis menar jag inte att frankerna ska förgöra Malmös Emporia – men jag hoppas innerligt att Marknadskrafternas ”kreativa förstörelse” så snart som möjligt ska drabba köptemplet.

Elbilar – framtidens motorfordon?
När nu etanol, raps, palmolja med flera ickefossila motorfordonsbränslen visat sig vara föga miljö- och klimatvänliga ser många elbilen som en biltrafikanternas frälsare. Men hur ser det egentligen ut på elbilsmarknaden? Den globala konsultfirman Roland Berger Strategy Consultants har enlig Svenska Dagbladet kartlagt marknaden. Knappt en promille av världens totala bilförsäljning utgörs av elbilar. Den försäljning som sker är extremt beroende av statliga subventioner. ”I princip är det så att om man inte har stora subventioner för elbilarna, så säljer man inte några”, säjer, Per M. Nilsson, talesperson för företaget. Det krävs ”stora subventioner, i storleksordningen 100 000 kronor, för att elbilen ska få någon spridning”, enligt konsultföretaget. För min del tror jag inte att ens de mest bilvurmande borgare skulle vara beredda till så stora subventioner till bilägarna. Men man kan inte vara säker … Hur som helst fastslår Riksrevisionen i en rapport att elbilarna år 2020 kommer att ha minskat personbilsflottans koldioxidutsläpp med mindre än en procent! Men biogas och andra klimatvänliga biodrivmedel då? Riksrevisonen räknar med att biodrivmedel kan minska utsläppen av växthusgaser med mellan 6 och 12 procent år 2020 – men då har inte hänsyn tagits till förändrad markanvändning. Dessa minimala utsläppsminskningar är givetvis långt ifrån vad som behövs för att nå klimatmålen. Rapporten är ytterligare ett tungt vägande dokument som visar att det finns ett enda verkligt effektivt sätt att reducera utsläppen från transportsektorn och det är förstås att bilresandet minskar.
Ulf Nymark

 

Krigshot i Mellanöstern

Blodbadet i Syrien fortsätter. Omvärlden är passiv. Ett skäl till detta kan vara den hotande större konflikten mellan å ena sidan USA och Israel och å den andra Iran.
   Israeliska politiker hotar åter att anfalla Iran. New York Times varnar 14/8 Israel för konsekvenserna. Förhandlingar med Iran har nyligen inletts. Ett israeliskt anfall skulle kunna leda till en oöverskådlig katastrof.
   VB publicerade i våras en översättning av Günter Weiss varning för ett möjligt israeliskt kärnvapenanfall. Tidskriften Der Spiegel följde upp nobelpristagarens dikt med ett stort reportage om Tysklands försäljning av kärnvapenbestyckade ubåtar till Israel, avsedda att placeras utanför den iranska kusten.

Den amerikanska tidskriften Foreign Affairs fortsätter debatten i juli-augusti-numret 2012 under rubriken ”Why Iran should get the bomb”.
   Tidskriften samman- fattar artikeln som skrivits av professor Kenneth N. Waltz vid Columbia-universitetet så här:
   ”Ledare i USA och Israel har deklarerat att ett kärnvapenbeväpnat Iran utgör ett unikt skrämmande framtidsscenario och rentav skulle innebära ett existentiellt hot. I själva verket skulle det vara den bästa möjliga lösningen av den aktuella konflikten mellan Väst och den Islamiska republiken. Ett kärnvapenbeväpnat Iran skulle innebära en mer varaktig maktbalans i Mellanöstern och leda till större stabilitet, inte mindre.”

Professor Waltz ser tre möjliga utgångar av krisen kring Irans kärnenergiprogram.
   Den första möjligheten innebär att sanktionerna skulle tvinga Iran att ge upp sina planer. Det är ytterst osannolikt, vilket bland annat exemplet Nordkorea visar. Sannolikt blir effekten att Iran ser större skäl att skaffa sig skyddet från det ultimata avskräckningsvapnet.
   Den andra möjligheten är att Iran avbryter utvecklingen alldeles före ett kärnvapentest, men bevarar möjligheten att skapa ett kärnvapen på kort tid. Det är så Japan agerat. Kanske skulle USA och Israel acceptera en sådan utgång.
   Den tredje möjligheten är att Iran fortsätter som hittills och avslutar med att inför världen genomföra ett kärnvapentest. Enligt USA och Israel är en sådan utgång oacceptabel och innebär ett existentiellt hot. Ett sådant språk är typiskt för stormakter. Men varje gång ett nytt land har lyckats ta sig in i kärnvapenklubben har de andra medlemmarna ändrat sig och valt att leva med det.
   Israels kärnvapenmonopol har i fyra decennier underblåst instabiliteten i Mellanöstern. Ingen annanstans förekommer ett sådant monopol. Militär makt kräver att balanseras. Det förvånande med Israel är att det har dröjt så lång tid innan en balans börjar framträda.
   Genom att bomba anläggningar i Iran och Syrien har Israel på kort sikt fördröjt uppkomsten av en kärnvapenbalans.
   Kanske ska den uppkomna krisen ses som en relativt ny kärnvapenkris utan snarare som slutstadiet i en kris som pågått i fyra decennier som kommer att upphöra när den militära balansen är återupprättad.
   Professor Waltz hävdar att de iranska ledarna agerar rationellt och att påståendet att de är galna är felaktigt. Det är inte troligt att Iran skulle använda sitt kärnvapen till att angripa Israel med de konsekvenser det skulle innebära. Historien visar att makter som fått tillgång till kärnvapen inte blir mer aggressiva utan mindre. Historien visar att innehavet av kärnvapen leder till ökad stabilitet.

Foreign Affairs innehåller ytterligare två artiklar om Iran-krisen med ett något annorlunda perspektiv. Graham Allison undersöker vilka förhandlingsslutsatser man kan dra av den kubanska missilkrisen och Amatzia Baram undersöker hur president Saddam påverkades av Västs avskräckningspolitik.
Gunnar Stensson

Från Lucifer, vår utsände medarbetare.
Rapport från Almedalen

Ja det gick naturligtvis inte att motstå i längden. Här läser man år efter år hur Sveriges politiska centrum under en vecka i juli förflyttas till Visby. Veckobladet är visserligen strikt inriktat på Lund med omnejd, men nu satsade Lunds kommunstyrelse bortåt en halv miljon för att vara där och representeras av sina ledande politiker, dvs Mats Helmfrid, Tove Klette m.fl. Det är klart att det måste bevakas.
   Det blev alltså en billighetsbiljett till Stockholm, och pendeltåget till Nynäshamn och en båtbiljett till Visby och jag förstod återigen varför Gotlandsbolaget är så illa omtyckt. Jag kom till själva Almedalen i lagom tid för att få en glimt av Reinfeldt i talarstolen. Jag tror inte precis han sa något intressant. Sen sov jag hos en semestrande son ute i Tofta, två mil söder om Visby.

Den arbetande pressen
Nästa morgon gick jag till Presscentrum för att fixa min ackreditering, dvs. en liten plastbricka där det stod PRESS. Det gick bra med hjälp av ett papper från VB:s ansvarige utgivare. Men vinsten var måttlig: man fick använda deras datorer, men nuförtiden har ju alla laptoppar och smarta telefoner som fixar allt, så där var inte precis någon rusning.
Läs mer »

 

”Personlig vinning undergräver USA:s ekonomi”

Joseph E Stiglitz, nobelpristagaren i ekonomi, definierar de senaste årens ekonomiska utveckling i USA så här: ”inkomst och förmögenhet koncentreras till toppen medan urholkningen finns i mitten och den tilltagande fattigdomen i botten.” Marx gjorde samma iakttagelse redan i sitt kommunistiska manifest.
   Stiglitz skiljer mellan vinst och ”personlig vinning”. Han konstaterar att bankirer ”som fört såväl den globala ekonomin som sina egna företag till ruinens brant fick extra stora bonusar.”
   ”Personlig vinning” har varit drivkraften bakom en oproportionerligt stor del av förmögenheterna.
   Verkställande direktörer tillskansar sig ”en orimligt stor andel av företagens intäkter.”
   Annan personlig vinning har tillkommit genom toppens politiska monopol: man säljer dyrt till staten och köper till exempel mineralrättigheter till ”omåttligt låga priser”.
   Stiglitz angriper den ”befängda föreställningen att det gagnar alla när toppskiktet berikas”.
   ”Personlig vinning” förvrider ekonomin. Genom ett ”halvt korrupt finansieringssystem för valkampanjer och svängdörrar mellan stat och näringsliv” har de som äger makten över pengarna också monopol över den politiska makten. Det demokratiska genombrottet för hundra år sedan skapade en motvikt till det vinningslystna toppskiktet i samhället. Nu har det tillvällat sig också den politiska makten.
   USA ”favoriserar rika och erbjuder rättvisa åt dem som har råd”.
   Grundläggande för Stiglitz resonemang är distinktionen mellan vinst och ”personlig vinning”. Den ”personliga vinningen” är uteslutande parasitär och skadlig. Parasiterna är verkställande direktörer, bankirer som inkasserar bonus och politiker som suger ut staten.
   Deras agerande hämmar tillväxten, och alltså den verkliga vinsten. I länder som Grekland, Italien och Spanien har de försatt staten i en situation på gränsen till bankrutt.
   I svensk debatt förekommer inte distinktionen mellan vinst i bemärkelsen företags sunda vinst och den personliga girighetens excesser. De tärande bankirerna, direktörerna och politikerna beundras som om de bidrog till vinst och tillväxt när de i själva verket underminerar landets ekonomi.
   Joseph Stiglitz publicerade nyligen boken ”The Price of Inequality: How today’s Divided Society Endangers our Future”. Sydsvenskan publicerade 21/7 hans artikel ”Den amerikanska drömmen har blivit en myt. USA uppvisar störst ojämlikhet bland världens utvecklade länder.”
Gunnar Stensson

 

Grönt, gult, blått, vitt

Vita malvor slingrar elegant uppför nässlornas och kardborrarnas stjälkar. De smidiga revorna skjuter skott: tunga bladknippen som tynger och kväver värdväxterna.
   Ett bestånd balsaminer vidgar sedan några år sitt territorium. Den dyiga dälden längs ån lyser mättat rödlila. Man hör knäppandet när balsaminernas kapslar skjuter ut sina frön och erövrar ny mark för nästa säsong.
   Dammens blanka vatten klyvs av en välvd glänsande karprygg. Den massiva kroppen glider värdigt mot ett hörn där flera andra fiskar rör sig.
   Tre svarta fåglar speglas när de svävar över vattnet. De slår sig ned på betongbalken bland änderna. Tre storskarvar. Nu blickstilla, Deras spjutnäbbar pekar snett uppåt. En av dem fäller ut vingarna.
   Mitt i dammen flyter smådoppingens bo som en liten flotte. Honan ligger där med ett par ungar. I juni förstördes ett bo av blåst och regn, men det nya försöket har alltså lyckats.
   Ett enda svanpar har lyckats rädda en enda unge genom de farliga sommar- månaderna. Från början var ungarna två. Räven eller minken har nog tagit den ena. Man har kunnat se färska tömda svanägg på stigen.
   Hägrarna syns inte till, men det myllrar av knäppande sothöns och änder.
   Klasar av björnbär mognar hastigt i det varma solskenet. Buskarna är extremt taggiga och taggarna har hullingar som biter sig fast i hud och kläder.
   Jag tittar upp genom en glugg i den branta brinkens lövmassor. Grönt, gult, blått, vitt. Naivt och enkelt: gröna löv, gul kornåker, blå himmel, vita molntussar. Som en barnteckning.
   På hemväg råkar jag möta några studenter från SLU i Alnarp vid åbron. De har satt ut en ålafälla. Syftet är att räkna ål, men de tror inte att de kommer att fånga någon. Ålarna håller på att ta slut, men jag berättar att jag såg en för fyra fem år sedan, i en av dammarna.
Gunnar Stensson

 

Free Bradley Manning

Det var han som avslöjade de amerikanska helikoptersoldaternas lustmord på civila Bagdad-bor.
   Sedan dess är han fängslad och utsatt för grym och förnedrande behandling, påpekar Olle Lönnaeus apropå den sensationella vändningen i Assange-affären.

”Kalla mig gubbjävel” skriver Niclas Ericsson i ett fräsande angrepp på niandet. ”Finns det några skäl alls att införa ett artighetsniande som aldrig varit brukligt i vårt språk?” frågar han.

Marknadens man är rubriken på en artikel där Kenneth Hermele synar Assar Lindbeck, den man som avreglerade Sverige och bidrog till att Milton Friedman och ett par finansspekulanter fick ekonomipriset i Nobels namn. Milt i ord men hårt i sak avslöjar han Assar Lindbeck som ”förblindad av sina teorier om en väl fungerande marknad”
   Alla tre exemplen är hämtade från Sydsvenskan 16/9. Läs gärna Sydsvenskan, men läs med urskillning.
Gunnar Stensson

 

Lördagsmusik

Helgeandskyrkan i Lund
18 augusti kl 17
Boel Videke, piano och orgel

 

Kulturtips

Kryddvandring i Rosengård
Hur smakar sumak? Till vad används zaatar? Hur många smaker finns i kafta? Följ med Kryddor från Rosengård på en kryddprovning i Malmös Rosengård. Besök grönskande koloniträdgårdar och träffa boende som odlar. Gör en resa runt om i världen - mitt i Malmö.
Sön 19 aug kl. 14:00
Läs mer »

KINO - Anna Bolena
På Kino i Lund 20 augusti kl 18:00.
Läs mer »

Fladdermusvandringar i Malmö
15 maj - 18 september i Hammars Park/Pildammsparken
Tis 21 aug kl. 20:00
Läs mer »

MACK 21/8 Lena Frisk & Kristoffer Appelqvist
Standup på Ribban 21 augusti kl 20:00.
Läs mer »

Matkaravan
- smaka på våra nya matkulturer. guidade turer runt Möllevångstorget.
Tis 21 aug kl. 15:00
Läs mer »

Marshall Jefferson
Housens gudfader öppnar höstsäsongen på Inkonst med en fet konsert supportad av Johanna Knutsson och Rome & Sune vid skivspelarna. På Inkonst 24 augusti kl 23:00.
Läs mer »

Hela kulturcentralens program »

 

Skit flyter

Exempel är Tillväxtverkets, Annie Lööfs och Stiftelsen för strategisk forsknings festande. Festfixaren Micael Bindefeld med sin slemmiga blanka kostym har enligt uppgift erhållit en kvarts miljon i månaden, långt mer än något forskningsprojekt. Iakttagelsen om skits egenskaper gjordes av den polske filmregissören Vajda.
Gunnar Stensson

 

Återströmningen till kommunala skolor

Ett Köpenhamnsbesök, som blev helt annorlunda än planerat, ledde till att jag läste Politiken på ett näringsställe vid Israels Plads. På tidningens förstasida önskades de 600 000 eleverna i den danska folkskolan lycka till inför det nya läsåret. De danska folkskolorna är bättre än sitt rykte, påpekar tidningen och en återströmning av elever från friskolorna, där endast 3 % av eleverna går, är tydlig.
   Samtidigt börjar det svenska läsåret. En liknande återströmning till de kommunala skolorna har inletts här, inte minst i Lund, fast få uppmärksammar det.
Gunnar Stensson

 

Ulf Nymark
Politisk diversehandel

Debatt om Byahuset inställd på grund av feghet
I början av juli fick samtliga partier i Lund från Föreningen Byahusets vänner i Södra Sandby en inbjudan till debatt om förslaget om indraget kommunalt ekonomiskt stöd till Byahuset. Debatten skulle äga rum den 23 augusti. Givetvis tackade Demokratisk Vänster ja till denna inbjudan. Nu har vi i dagarna fått ett e-brev med följande lydelse från föreningen: ”Vi har tacksamt mottagit anmälan från ert parti men tyvärr har alla partier som sagt sig inte stödja Byahuset trots påminnelse underlåtit att svara på inbjudan till vår debatt. Eftersom det inte blir mycket debatt om endast ena sidan ställer upp har vi tagit beslutet att ställa in debatten!” Det är naturligtvis höjden av feghet av de borgerliga partier som vill slopa stödet till Byahuset. Och det är förstås också att svika sina demokratiska plikter, men den räkningen får väl de borgerliga väljarna göra upp med partierna om i nästa val. Sanningen att säja är jag oklar över om något av de rödgröna partierna förespråkar indraget stöd, jag hoppas verkligen att så inte är fallet.

LKF och Brinck
Göran Brinck är namnet på den moderate ordföranden i LKF, kommunens fastighetsbolag. I ett par artiklar i Sydsvenskan i början av denna månad har han beklagat sig över att LKF inte får köpa mark av kommunen och att de privata bostadsbolagen kommer i första hand. I sanning ett märkligt uttalande: det är ju Brinck och hans partikamrater som tillsammans med de andra borgerliga partierna styr över kommunens mark. Av ideologiska skäl prioriterar borgarna alltid de privata byggherrarna (som för det mesta bygger svindyra bostadsrätter eller villor). De tusenden som står i bostadskön tvingas stå där extra länge på grund av borgerliga dogmer.
Läs mer »