Gunnar Sandin i kärt minne

Att ge ut ett nummer av Veckobladet samma dag som Gunnar begravs känns märkligt. Det finns så många ord att välja på; sorgligt, hemskt, bedrövligt eller fördj..ävligt. Men för mig känns det just nu märkligt. Att veta, men ännu inte riktigt förstå att det aldrig mer ramlar ner en text, ofta med ett lätt oväntat innehåll, i mail-lådan.
   Om uttrycket "någon att hålla i när det blåser hårt" varit sant så var det Gunnar för VB. En vanlig situation när vi tillverkade VB i pappersformatet: "Fan nu har jag ett sånt där hopplöst hål på sidan tre, för långt för en notis och för kort för en artikel", ropar redigeraren. Gunnar svarade helt kort, hur många tecken behöver du? Ingen suck, inget halvtrött "ta en bild så vi får gå hem nångång" utan helt kort. Hur många tecken?
   Det finns så mycket jag skulle vilja skriva om Gunnar men det finns några som gör det alldeles utmärkt i veckans VB-nummer så jag skall nöja mig så här och låta Gunnar tala själv.
   Gunnar skrev om så mycket, stora mängder värdefulla och insiktsfulla seriösa artiklar om vitt skiftande ämnen, hans kunskaper och minne var av oerhörd bredd.
   Men jag tyckte alltid mest om de satiriska och lätt elaka alster han skrev under signaturen Grr, antalet r är här synnerligen viktigt! Elaka men altid med en glimt i pennan som förlät det mesta, även hos de apostroferade. Här nedan följer två exempel från det tidiga 80-talet. Inte säkert att det är de bästa men de är BRA!
Göran Persson


Golf
– Kungsmarken, hade Gustaf sagt alldeles bestämt när jag bett honom föreslå mål för vår söndagsutflykt. Men vilken sevärdhet hade han tänkt att vi skulle studera, undrade jag medan jag cyklade ut på spåret. Moräner, rara örter, fossila åkrar?
   – Överklassen, sa Gustaf. Bästa stället i stan att spisa ettorna. Och han förde oss till sextonde hålets green, där vi slog oss ner alldeles i kanten av det kortsnaggade, specialgödslade gräset.
   Den förste spelaren var en ensam något knubbig man i nedre medelåldern, och hans gång blev något avvaktande när han fick se Gustafs osannolika kombination av oklanderlig linnekostym och störthjälm. Men hans andraslag hade varit utmärkt, och det borde vara en lätt sak för honom att sänka putten. »Golf». sa Gustaf när den knubbige höjde klubban »är en underbar sport, men läkarna har nog rätt i att den är överskattad som motion.» Märkligt nog blev putten alldeles sned. Gustaf sa inget mer, men såg mycket deltagande ut.
   Sen var det den framgångsrike radiohandlaren med familj. »Det bästa är nästan att golfen är så demokratisk nuförtiden», menade Gustaf medan radiohandlaren stod och måttade. »Förr levde klubben verkligen upp till namnet Lunds Akademiska Golfklubb. Det är klart att det gav en viss stil åt det hela. men nog är det bättre med demokrati, att precis vem som helst får vara med.»
   Man måste vara alldeles avspänd för att slå en rak putt, och radiohandlaren var nog inte alldeles avspänd. Hade han varit det skulle han inte ha morrat.
   Kanske hade han något slags komplex för spelaren bakom, den bekante professorn. Att denne numera föredrog den friska golfbanan framför den kvava institutionen framgick både av hans djupa solbränna och excellenta spel, som mången yngre golfare hade anledning att avundas. Den betydligt
yngre, kvinnliga spelaren - institutionssekreterare? - i hans sällskap syntes också full av beundran. Professorn höjde klubban lätt för det avgörande slaget. »Golfen», sa Gustaf, »är en suverän tröstare. Hur många män har inte i den fått kompensation för sorger, besvikelser, impotens ... »
   Professorn höjde åter klubban, betydligt högre denna gång. Jag förstod nu varför Gustaf bar störthjälm.
Grr


Faximil »


Mellanskikt eller medelklass
Redaktionen säger att den vill ha en extralång (»och gärna självironisk, sånt går alltid hem») betraktelse till VBs julläsning. Då blir det till att välja ett stort ämne. Jag tror jag tar mellanskikten.
   Jag har aldrig träffat på begreppet mellanskikt hos Marx och Engels. Naturligtvis finns det nånstans hos dem, men frågan är vilken tysk term de använde. Skulle nog vilja ta reda på det, men blotta tyngden hos de 42 tjocka banden i Marx-Engels Werke överst på bokhyllan får mej att avstå. Tyvärr har jag aldrig haft råd med registerbanden.
Läs mer »

 

Gunnar Stensson
1975 startade Gunnar Sandin Veckobladet

Under decennier arbetade han varje vecka som redaktör, producent och distributör (tillsammans med vänner som Sten Henriksson och Göran Persson m fl) medan tekniken utvecklades från handvevad stencilapparat till dagens webbtidning. Han ingick i redaktionen för skriftserien ”Lund sett från vänster”. Han tog initiativet till blåsorkestern som först kallades ”Lunds kommunistiska blåsorkester” men sedan fick namnet ”Röda Kapellet”, en anspelning på den underjordiska motståndsgrupp med samma namn som var verksam i Nazityskland. Han var med och startade Bok-kaféet i hörnet mellan Sankt Petri Kyrkogata och Winstrupsgatan.

Antonio Gramsci
, den italienske tänkaren och marxisten, ägnade en 20-årig fängelsevistelse åt tankar om kulturens och det civila samhällets roll i samhälls- utvecklingen. Peter Weiss behandlar kampen mot nazismen ur ett liknande perspektiv i Motståndets estetik.
   Gunnar Sandin skapade ett lokalt estetiskt motstånd i Lund. Röda Kapellet bygger på gemenskap över partigränserna, på samarbete mellan professionella och amatörer och på offentlig aktivism.
Läs mer »

 

Borgerlig u-sväng om central bilparkering: Nytt P-hus i kvarteret Tegnér

Den borgerliga majoriteten i Lunds kommun gör nu en helomvändning i frågan om ett nytt centralt beläget p-hus. Planerna på en p-anläggning i kvarteret Galten spolas och i stället sker en storsatsning på ett 7-vånings p-hus i det mera centralt belägna kvarteret Tegnér. Samtidigt kommer kvarteret norr om det nya p-huset att omvandlas. Den österrikiske gasmästaren Avril Pullson, i moderata kretsar oftast kallad Rorsmannen (eller helt enkelt HSS, Han Som Styr), har fått löfte om att här uppföra ett 16-vånings höghus med lyxbostäder och eleganta kontor. Huset kommer att heta DU, vilket lär vara en förkortning för ”demokratiskt underskott”.
   Den befintliga bebyggelsen i dessa kvarter, dvs i huvudsak Kulturhistoriska museet, ska rivas och byggas upp på nytt på jordbruksmark intill Pilsåkerområdet, det s k Nya Lund.

Kulturhistoriskt arv
På en fråga från Sydskånska Degbladet om inte detta är att demolera det kulturhistoriska arv som finns samlat i Kulturkvadranten säjer Bilvägsbyggnads-nämndens blå eminens, Kris Bilin, att den borgerliga majoriteten slår flera flugor i en enda smäll genom att på två ställen i staden Lund förena gammal och ny kultur.

Balanseringsprincipen tillämpas
”Ute i Nya Lund, som står för den nya och framåtsyftande kulturen kan vi hänga på lite gammal kultur för att skapa balans. Det är den s k balanseringsprincipen som tillämpas. Lunds stadskärna, där gatunätet ursprungligen byggts för gång- och hästtrafik, vill vi nu göra mera attraktiv genom att framhäva den moderna transportkulturen – bilismen. Vi räknar med i storleksordningen 15 000 nya bilar per dag i stadskärnan”, säjer Bilin till tidningen.

Övningsbana för cyklister
Det tryck som uppstår på ökad framkomlighet för bilar vid Pilsåker kommer man att möta upp genom att bygga en helt ny trafikanläggning vid Mobiliarondellen. Det blir en flergrenad bilbro över rondellen - typ Segevång - med fyra filer i varje riktning, som oavsett trafikbelastning medger fortkörning i en hastighet av 50 km/tim över den tillåtna. Själva rondellen kommer inte längre att behövas för biltrafik. ”Vi kommer att bygga om den till en realitetsanpassad övningsbana för Lunds cyklister. Så de kan träna och vara väl förberedda för att färdas på verklighetens cykelbanor. Övningsbanan kommer delvis att i branta sluttningar ledas ner i en underjordisk tunnel, den kommer att förses med oväntade gupp och håligheter och tvära 90-graders kurvor, samt plötsliga slut på cykelbanan.”

LSS – nytt bolag
För att genomföra denna omvandling av Lunds stadskärna har kommunen tillsammans med den i Gent verksamma konsultfirman Belgian Blue Ltd bildas ett gemensamt bolag under namnet LSS, Lund Spallation Source. Bolagets namn torde anspela på konsekvenserna för stadskärnan. (Spallation är utrikiska och betyder ungefär ”splittring”)

Tumregel
”Kommer biltrafiken verkligen att öka så mycket att dessa satsningar behövs”, undrar Sydskånskans reporter. Härvid hävdar Bilin med emfas att frågan är bakvänt ställd. ”Vi som älskar biltrafik i centrum och externa köplador gör denna satsning just för att öka biltrafiken. Vi stödjer oss här på en gammal och synnerligen användbar tumregel bland samhällsplanerare: ’Vill du ha mera biltrafik, så planera för mera biltrafik’. Det är det säkraste kortet i all samhällsplanering och får ”amen i domkyrkan” att framstå som en vild gissning”, avslutar Bilin sin tidningsintervju.
Ulf Nymark

Gunnar Sandin 1940 - 2012

Att skriva om Gunnar Sandin, bortgången den 31 mars, i det Veckoblad han själv startade och ofta fyllde, är inte en uppgift för en enda person. Hans många roller och breda kontaktnät innebär att vi är många som kan bidra till bilden av hans verk. Jag tänker i all korthet nämna några av hans insatser.

En unik Skånekännare
Gunnar kom till Lund från Värmland och tog upp studier i historia, sociologi och, framför allt, kulturgeografi. Han skaffade sig en bred kunskap om samhälle, natur och näringsliv ­– han skrev trebetygsuppsats om markanvändningen vad gäller Skånes nerlagda järnvägar. Det innebar att han gick de gamla sträckningarna och det blev en del av hans väl mest kända kunskapsprojekt: rutorna. Den topografiska kartan över Skåne rymmer ca 11,000 kilometerstora rutor enligt UTM-systemet och Gunnar satte sig för att gående besöka samtliga. Han lyckades. För några år sedan återstod en handfull och de lät han vara. Finns det någon annan som har nått en sådan grad av skånsk lokalkännedom?

Järnvägsforskaren
Gunnar blev en av Sveriges främsta järnvägsforskare. Det är ett fält som domineras av hängivna amatörer som ofta skriver med bedövande detaljrikedom. Vad Gunnar gjorde var att integrera sina breda kunskaper när han skrev om järnvägar: det var lika mycket industri- och näringshistoria som godsvagnstyper och stationshusarkitektur och allt detta insatt i sitt sociala och politiska sammanhang. Boken om BLHJ (Bjerredsbanan) är ett bra exempel, hans genomgång av Piraten och järnvägarna i Piratensällskapets årsbok ett annat. Hans senaste järnvägsbok, ”Vägen till Citybanan”, kom i höstas och handlar om nord-sydförbindelserna genom Stockholm, ett nog så aktuellt ämne. Han var förstås också en centralperson i produktionen av den kraftfulla volymen ”Järnvägsdata. Med trafikplatser.”, där inte en hållplats lämnas oförtecknad.

Översättaren
Översättning av samhällsvetenskaplig litteratur var Gunnars yrkesverksamhet – jag tror det blev ett fyrtiotal böcker. Mest kända är kanske Manuel Castells tre volymer om informationssamhället för Daidalos, men de åtföljdes av arbeten för förlag som Ordfront, SNS, Arkiv, Gidlunds, Studentlitteratur etc. Inte minst har Gunnar uppmuntrat och stöttat andra att gå in på översättarbanan.

Den politiske slitvargen
Men det är som politisk person väl de flesta har uppfattat Gunnar. Hans uppväxt i arbetarsamhället Skoghall lade väl en grund och han gick in i den vänstermiljö som växte fram i Lund under 1960-talet. Socialdemokratiska studentklubben var en början, men viktigare var nog den utomparlamentariska rörelsen. Senare blev dåvarande Vpk hans hemvist. Där fanns en tynande organisation men det blev 68-generationen som förde upp partiet på banan igen i Lund genom att appellera till nya grupper. De oortodoxa metoder som framför allt växte fram i Vietnamrörelsen kom att förnya och vitalisera det svenska politiska livet.

Idémakaren, organisatören
Och här utvecklade Gunnar det som kom att bli hans särprägel: uppfinningsrikedom, självförtroende, förmåga att ta och genomföra initiativ.  Jaså, vi har ingen orkester till Vänsterns 1:a majtåg 1974? Då får vi skaffa instrument, träna folk och starta en egen blåsorkester – Gunnar rekryterade personligen halva orkestern.  Jaså vi skulle behöva tillgång till vänsterlitteratur och – tidskrifter. Då får vi starta ett Bokcafé, Gunnar blev själv störste aktietecknaren.  Jaså VPK:s tidningar är tråkiga medan de borgerliga tidningarna försöker tiga ihjäl oss? Då får vi starta en egen tidning, Veckobladet med 40 nummer om året och en prenumererad upplaga som tidvis nådde 900 ex. Är partiets valaffischer tråkiga och fula? Då får vi själva rita affischer och trycka dem med en hemmabyggd silkscreenpress.
   Alltså, goda idéer är det många som har, men vilja och uthållighet är ovanligare. Inte sällan krävs också envetet och slitigt arbete. Gunnar tvekade aldrig utan införlivade bland sina visdomsord att politiskt arbete är i första hand en fråga om att gå och bära. Han blev en politikens slitvarg med en ovanlig medvetenhet om politikens och kulturens materiella sidor. Hans blygsamhet var stor och han skulle varit främmande för varje uttalande om sin egen roll, och politik är förvisso en kollektiv verksamhet, men jag menar att han blev den enskilt mest betydelsefulla personen för vänstern i Lund. Han undvek de officiella posterna och sade sig vara främmande för teoretiska spetsfundigheter men hans organisationsarbete har varit grunden för den politiska kultur som har fortlevt i Lund sedan 1970-talets början.

Musik och politik
Röda Kapellet får väl anses vara Gunnars älsklingsprojekt. Lundaborna kan på Mårtenstorget höra Debussy, Eisler och Lars-Erik Larsson blandade med kommunalpolitiska appeller. Orkestern har i samband med Kulturnatten bjudit på temakonserter och naturligtvis deltagit i ett stort antal arrangemang för solidaritets– och miljöarbete. Gunnar hjälpte också till att starta upp systerorkestrar i bl.a. Stockholm och i ett trettiotal år har dessa orkestrar inkl. vår danska systerorkester Røde Horn varje sommar ett orkesterläger under en vecka då vi spelar och utbyter erfarenheter.
   Till allt annat har Gunnar sedan länge varit en varm Europavän. ”Marx skulle ha gillat EU” sa han inför EU-omröstningen. Hans ställningstagande gav upphov till hans sista politiska strider och vi är väl en del som inte följt honom på den punkten. Men visst vittnar det om hans självständiga och oortodoxa hållning.

”Don’t mourn, organize!
Det är svårt för många av oss att vänja sig vid att Gunnar inte längre finns. Själv tänkte jag under den här påskens väder på de förbannelser över sur ved, isande vind och blötsnö på Linderödsåsen vi skulle ha kunnat utbytt under en påskvandring i år. Det skulle i så fall ha blivit den trettiosjunde i ordningen.
   Vad ska vi då ta oss till? Ja, till minne av organisatören Gunnar skulle vi kunna följa Joe Hills kända uppmaning inför sin död: ”Don’t mourn, organize!”
Sten Henriksson

 

Ship to Gaza köper Estelle!

Vid en presskonferens i morgon onsdag 4 april kl 11 på Läntinen Rantakatu 67, Turku, Finland, kommer Ship to Gazas talesperson Dror Feiler att tillkännage inköpet av det finländska segelfartyget Estelle. Fartyget har sedan 1985 ägts av Eestaas Ltd, och använts för rättvis handel-sjöfart mellan Norden och Afrika. Det är traditioner som förvaltas väl av Ship to Gaza, som är ett ideellt och fredligt solidaritetsinitiativ som syftar till att upphäva den inhumana och illegala blockaden mot Gazas 1,6 miljoner invånare.

Estelle kommer att bli en nyckel i vårt kommande försök att bryta blockaden mot Gaza. 2012 blir tredje gången gillt. 2010 överfölls vår fredliga konvoj av en stor israelisk militärstyrka, som dödade nio av våra passagerare och skadade ett 50-tal. 2011 anslöt sig den hårt pressade grekiska regeringen till den israeliska blockadpolitiken och förbjöd våra fartyg att lämna grekisk hamn – helt i strid med internationell rätt och EU:s lagar. Ingen regering hördes protestera mot detta brott mot EU:s princip om den fria rörligheten.
   2012 kommer Ship to Gaza, i samverkan med sina samarbetspartner i Europa, genomföra ett helt nytt projekt. Vi kommer denna gång att segla från Norden till Gaza via hamnar i Östersjön, Atlanten och Medelhavet. I varje hamn kommer det att arrangeras opinionsbildning, konserter och folkfester för att sprida kunskap om situationen i Gaza. Vi kommer att ha med oss en last av efterfrågade förnödenheter till de partipolitiskt oberoende organisationer i Gaza som vi samarbetar med. Många kommer ges tillfälle att följa med på en etapp i denna fredliga och solidariska frihetsseglats från Norden till Gaza. Färden kommer att ske med S/V Estelle och fullfölja fartygets stolta traditioner att segla för rättvis handel och mänskliga rättigheter.
Ship to Gaza-Sverige
www.shiptogaza.se

 

Erik Kågström
Det nya samhället 7
Alkemisten i Tomegränd

Ur eCat-bloggosfären har jag inhämtat att en svensk vid namn J.Tandberg år 1927 lämnat in en patentansökan för en process där han sammanfört väte och palladium under tryck och därvid erhållit helium och ett överskott av energi i form av värme. Med andra ord hade han åstadkommit en kall fusion. De enda tandbergare jag kände till var en bandspelare och en boxare som förlorade en titelmatch mot Joe Walcott någon gång på fyrtiotalet. Men tack vare Gunnar Sandins formidabla minnesbank vet jag nu vem denna J.Tandberg var. Eftersom han växte upp och studerade i Lund är han säkert bekant för många av Veckobladets läsare.

John Gudmund Tandberg föddes 1896 i Norderhov i Norge. Fadern var den norske lantbrukaren Gudmund Tandberg och modern var den lundensiska fotopionjären Lina Jonn. Då Tandbergs mor dog bara några veckor efter hans födelse sändes han av fadern 1897 till Lund för att uppfostras av sina ogifta mostrar Maria, Erika och Hanna. De tre kvinnorna var både konstnärliga och för tiden radikalt lagda, varför John kom att växa upp i en relativt okonventionell miljö. Kontakten med fadern (som dog när sonen var 12) var mer sporadisk.
Läs mer »

 

Jörgen L.
En sanslös tid

All heder åt Havängs Museiföreing som tagit strid för spridda furuskogen på speciellt torrhedarna längs norra Österlenkusten. Länsstyrelsen i Skåne för nämligen sen ett antal år ett formligt krig mot furan som ska ersättas med "inhemska eller skånska trädslag" och ett antal reservat runt om i landskapet, har redan röjts. Beståndet nu gäller väl Ravlundafältet och förevändningen heter sällsynta svampar i dolda kampen bli kvitt om det nu är barrskog öht, utanför taigabältet. Nå, den var med när Stenshuvud blev nationalpark minns hur Runo Löwenmo, landskapsarkitekt och konsult åt staten ville röja väck arborétet på nordsluttningen då fullt med "osvenska" trädslag. Landskapsarkitekter är befarat ett ruggigt släkte - i Lund bär omdaningen vid Stadsparken och på Domkyrkoplan vittne om vad händer när yrkesfolk med grandiosa och trendiga idéer, släpps lösa av politiskt valda ecclesiastiska och civila huvudmän, med kringskuret förstånd. En svårfattbar respektlöshet mot natur- och kulturvärden men starkt minnande om den modernitetshybris och överbefolkning som rev väck medeltida kyrkobyggnadsarvet, under sena 1800-talet och kalhögg naturen.
Läs mer »

I veckans nummer
Indisk mela
Lördagsmusik
Helgeands församlingsgård
Kulturtips
Gunnar Sandin i kärt minne
av Göran Persson
Gunnar Sandin 1940 - 2012
av Sten Henriksson
1975 startade Gunnar Sandin Veckobladet
av Gunnar Stensson
Ship to Gaza köper Estelle!
Borgerlig u-sväng om central bilparkering: Nytt P-hus i kvarteret Tegnér
av Ulf Nymark
Det nya samhället 7
Alkemisten i Tomegränd

av Erik Kågström
Veckans citat
Medborgarlön del II
Inget vänsterprojekt – men en effektiv kvinnofälla

av Ulf Nymark
En sanslös tid
av Jörgen L.
Redaktion
Göran Persson
Utskriftsvänlig form
Tipsa om Veckobladet
Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?
 

 

Indisk mela

Info om Indisk mela (festival) på lördag 14 april 2012 på konsthallen i Lund, kl 14-17. 
Samarrangemang mellan SASNET, konsthallen, kulturskolan och ABF i samband med den  pågående spännande indiska konstutställningen (Social Fabric).
   Bollywood-dans och teater av kulturskoleelever, föredrag om indisk textilkonst av Tania Alyhr från Konstfack i Stockholm, sång av nybildade indiska kören i Lund m m. Indiske ambassadören medverkar.
Hela programmet »

 

Lördagsmusik

Helgeandskyrkan 14 april kl 17
"Våren"
Larsåke Sjöstedt, orgel

 

Helgeands församlingsgård

Café Torsdag 19 april kl 13.00
Sören Andersson från Johanssons Begravningsbyrå berättar om sitt yrkesliv som begravningsentreprenör. Sören har varit entreprenör i 26 år och anlitas ofta som föreläsare i begravningshistoria eller allmänna begravningsfrågor. Vi får en inblick i ett svårt arbete, som ändå skänker honom stor arbetsglädje genom att hjälpa människor. Vi får veta mera om hur de avlidna tas omhand och hur mötet med människor i sorg påverkat honom under åren. Vi får även veta mera om andra kulturers begravningstraditioner.

Torsdagskväll 19 april i Helgeand 19.00
Film: Tvivel
Två filmer under våren har temat katolska kyrkan och relationen mellan präster/nunnor och barnen i gudstjänsten/skolan. En sund kärlek mellan vuxen och barn – hur ser den ut? När blir relationen förvanskad till den vuxnes utnyttjande av barnet? När ska man hysa tvivel, när handlar misstankarna om skvaller och intolerans? Vad är mod?
   I ”Tvivel”, som utspelas 1964 I en katolsk skola i Bronx i New York, börjar föreståndaren (Meryl Streep) fundera över den populäre prästens (Philip Seymour Hoffman) relation med den ende svarte skolpojken.
Hela vårens caféprogram »
Hela vårens kvällsprogram »

 

Kulturtips

Europol, Eurotrash, Eurosport, Eurodisney,
Teatr Weimar den 31/3- 14/4 på INKONST.
Fre 13 apr kl. 20:00. Läs mer »

Malmö Queer Filmfestival - MADAME X -invigningsfilm
Malmö Queer Film Festival 2012 på Inkonst 13 april kl 19. Läs mer »

PSYKOTERAPI X5
I ett samarbete mellan Månteatern och Institutionen för psykologi på Lunds universitet presenteras fem fristående iscensättningar. Där får vi titta in i det slutna terapirummet och följa behandlingen av Rickard, familjen Jimenez, Morris, Linda och Gun, 10 februari - 13 maj
Fre 13 apr kl. 19:00. Läs mer »

Torsson
På Palladium 13 april kl 19:30.
Läs mer »

Bakverket
Urpremiär den 31 mars kl 14.00 på Expressteatern. Spelas även den 14 april kl 14.00 & 28 april kl 14.00. Läs mer »

La Traviata
Direktsänt från The Met på Biograf Spegeln  och Kino 14 april. Repris 15 april.
Lör 14 apr kl. 19:00. Läs mer »

Tusen och En Natt
På Palladium 14 april kl. 14.00
Läs mer »

KINO - Manon
Direktsänt från The Met på KINO i Lund 7 april. Repris 15 och 16 april.
Sön 15 apr kl. 13:00. Läs mer »

Kroke
på Moriska Paviljongen 15 april kl 19:00.
Läs mer »

Malmö Akademiska Orkester
På Palladium 15 april kl. 16.00
Läs mer »

FILM & SAMTAL MED BIRGITTA STENBERG OCH REGISSÖRERNA
på Inkonst 16 april kl 18.00. Läs mer »

Middag med... Demokratiminister Birgitta Ohlsson
17 april på Moriska Paviljongen
Tis 17 apr kl. 17:00 och 18:00.
Läs mer »

I RECKON + CRAZY IN LOVE WITH MR PERFECT
Den 18/4 på Dansstationen, Palladium.
Ons 18 apr kl. 19:30. Läs mer »

Movements by Humans
Dansföreställning med Maria Carlsson och Lea Dodik
Ons 18 apr kl. 19:00 Läs mer »

Oslipat, med bland annat André Wickström
Internationell prägel på Malmös hivigaste ståuppklubb. På Babel 18 april kl 20:00.
Läs mer »

MACK 19/4 Kristoffer Appelquist, Agneta Wallin
stand-up på La Couronne
Tor 19 apr kl. 20:00. Läs mer »

Matkaravan
- smaka på våra nya matkulturer. guidade turer runt Möllevångstorget.
Tor 19 apr kl. 16:00. Läs mer »

Scenario of love
Four Iraqi artists create an experimental performance on Love and War in a “Scenario of Love”. På Bastionen 19-21 april.
Tor 19 apr kl. 19:00. Läs mer »

Stanza 19/4
Legendaren Stig Larsson kommer till Stanza för att framträda med Differnet, dessutom ryska Olga Sedakova, tjeckiska Petra Hulova och danske Morten Søndergaard
Tor 19 apr kl. 20:00. Läs mer »

Hela kulturcentralens program »

 

Veckans citat

Vapen är verktyg för att döda
Det är ett faktum som man oftast försöker sminka över i offentligheten, men när det ska göras affärer talar man klarspråk. I reklamen för stridsflygplanet Gripen på vapenmässan i diktaturen Qatar lyfte man fram att det garanterar en ”hög dödsratio”. SAABs marknadsföring av pansarvärnsroboten Bill 2 stoltserar med att den har ett läge för ”mjuka mål”, till exempel civila hus, bilar och folksamlingar.
Jonas Sjöstedt, (V) i en Brännpunktsartikel inför riksdagens debatt om vapenfabriken i Saudiarabien Svenska Dagbladet 11/4

 

Ulf Nymark
Medborgarlön del II
Inget vänsterprojekt – men en effektiv kvinnofälla

I en tidigare artikel (VB nr 11 för i år) presenterades medborgarlön (mb-lön) som ”en ovillkorlig basinkomst som ges alla utan krav på någon form av motprestation”. Det konstaterades i artikeln att de flesta som idag är beroende av sjukförsäkring, a-kassa, försörjningsstöd etc ekonomiskt kommer att förlora om mb-lön införs på den ”löne”nivå som anges, eller i varje fall antyds, av förespråkarna för mb-lön. I denna andra och avslutande del ska jag redogöra för finansieringen av mb-lön och för effekter på lönenivåer, jämställdhet med mera.

Finansiering ett mindre problem
Tvärtemot vad man i förstone skulle frestas att tro torde finansieringen av ett mb-lönesystem vara tämligen oproblematisk. Mb-lönen ska enligt tillskyndarna av reformen kunna finansieras genom att pengar från de nuvarande socialförsäkringarna och socialtjänsten slussas över till mb-lön.
   Med en slopad sjukförsäkring, föräldraförsäkring, a-kassa och försörjningsstöd kommer stat och kommuner att göra ganska stora besparingar, eftersom mb-lönen – fortfarande enligt förespråkarna – ligger på en låg nivå. Därtill görs kraftiga inbesparingar på stats- och kommunalförvaltningar genom att Försäkringskassan, Arbetsförmedling och Socialbyråer i allt väsentligt skrotas.

Högre mb-lön?
Men, frågar man sej då: hur skulle det bli vid en högre mb-lön? Säj på nivån 12000-14 000:- (netto) per månad? Så länge ingen av Mb-lön-anhängarna mej veterligt förespråkat denna nivå är det ganska överflödigt att fundera över det. Men man kan nog vara säker på att antalet i arbete tämligen dramatiskt skulle minska, dvs att många i det som idag är låglönegrupper skulle välja att inte förvärvsarbeta. Därmed skulle skatterna för dem som är i förvärvsarbete behöva höjas påtagligt för att klara finansieringen av mb-lön och andra gemensamma angelägenheter. Vilket rimligen bör leda till att fler väljer att inte förvärvsarbete vilket leder till … osv. Kraftigt minskade skatteinkomster leder förstås till nedskärningar i de offentliga åtagandena: vård, skola, omsorg, infrastruktur, kollektivtrafik, miljösatsningar …
Läs mer »