Tipsa om Veckobladet

Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?




4,3 %

Vänsterpartiets ras i de senaste opinionsmätningarna var väntat, åtminstone av mej. Jag tror att partiet kommer att parkera sej på nivån 4–5 procent en tid framöver.
   Jag tror inte att raset (för ett sådant är det, en femtiprocentig nedgång från en tidigare medelnivå) beror på någon antivänsterkampanj, föranledd av att det har uppdagats detaljer ur Jan Guillous förflutna. Det beror i huvudsak, som både statsvetarprofessorer och partisekreterare säger, på att partiet hamnat i medieskugga, att det inte är särskilt intressant som svagaste part i en trepartiopposition. Och allvarligare: att dess huvudfråga inte är inne. Det vill säga solidaritet. Det finns en rad olika krafter i samhället, inte bara regeringen och de borgerliga tankesmedjor man brukar skylla på, som urgröper solidaritetstanken. Och då hjälper det inte att V numera har en schyst miljö- och klimatpolitik. Den opinionen har Mp paxat för.
   Är då Vänsterpartiets utväg att på något sätt profilera sej gentemot Mp och S? Nej, det skulle försvaga den samlade oppositionen och det är ju den, det rödgröna regeringsalternativet, som är det viktiga, inte ett enskilt parti.
   Vad vi i stället får hoppas på är att gamla Kamrat 4 procent lyfter partiet till 4,3 på valdagen. Förr fanns det mekanismer för sådant, funktionärer i den stora socialdemokratiska apparaten som mun till mun antydde att V (eller vad nu partiet hette på den tiden) trots allt förtjänade ett visst stöd. Jag har själv sett processen i aktion. Nu är det förstås svårare. Apparaten och arbetsplatsombuden (S) är i princip borta och påverkan måste ske via öppna medier. Men det borde gå. Folk är inte dumma. (Motsvarande dilemma och motsvarande lösningar finns ju på den borgerliga sidan.
   Under tiden fortgår återtåget från nytraditionalismen inom Vänsterpartiet närstående kretsar. Såg ni att Johan Lönnroth har börjat skriva krönikor i Flamman?
Gunnar Sandin




Röstmaximering, S

Sverige blir kvar i Afghanistan. Friskolor och privata  vårdinrättningar får ta ut vinst. Det beslutade den socialdemokratiska partikongressen förra veckan. Besluten handlar inte om rätt eller fel utan om röstmaximering. Sedan återstår att se om de är riktiga ur det perspektivet.
   De andra rödgröna partierna V och MP  hälsades med varma applåder. Det besvärade Mona Sahlin att tv:s reporter tyckte att Lars Ohly fick de längsta applåderna.
   I veckan har Vänsterpartiet kritiserat beslutet om Afghanistan och de båda ”vinst”-besluten. I en opinionsmätning gjord av SKOP efter kongressen har partiet minskat till 4,3% och hamnat efter Sverigedemokraterna.
   Själv har jag ett klart intryck av att man nu lyssnar på Lars Ohly. Det är nytt. Under många år har han kunnat säga vad som helst rakt ut i luften som en torgtalare utan publik. Kanske blir opinionssiffrorna bättre nu när man tar honom på allvar.
   En sak är alla ense om. Det viktigaste är att den borgerliga alliansen förlorar valet.
Gunnar Stensson


Finns modet i Lund?

VB har ju tidigare uppmärksammat Stig Henrikssons krönikor i VLT. Den krönika han skrev den 7/10 vill jag härmed vidarebefordra till vänsterpartiet i Lund. Självklart gäller detta alla partier men det får deras medlemmar ta upp där.
   Vågar v i Lund anta en så konkret målsättning? Det skulle vara välgörande enligt min mening. Om det fanns en konkret målsättning att korrelera resultatet emot så skulle det kanske kunna bli en verklig eftervalsdebatt för första gången under alla mina drygt 30 år som partimedlem.
Göran Persson

Krönika av Stig Henriksson, Fagersta i VLT 7 oktober:
Missnöjes- eller nöjesparti?
Vänstern är ett parti som absolut inte är nöjt med sakernas tillstånd utan som i grunden vill förändra samhället. Det borde leda till många positivt utformade förslag om hur vi vill förändra detta land och denna värld. Men en svag organisation och bristande utvecklingsarbete gör att vi ofta istället uppfattas som ett magsurt och nejsägande missnöjesparti. Mot det mesta; nej till EG, EU, EMU, Öresundbro, OS, Dennispaket och förbifarter etc. Jag diskuterar inte här ställningstagandena i sak, men menar att det inte är en slump att vi nästan alltid hamnar på ”nej-sidan” i sådana här frågor. Och att det i sig är mycket olyckligt. Allt mindre av ett aktionsparti och allt mer av ett re-aktionsparti.
   Kontrasten kunde inte vara större till den förnöjsamhet som präglar kommentarerna om de senaste valkampanjerna. Alla har arbetat hårt, ledande företrädare varit bra i TV, vi har fått många positiva reaktioner och vi har nu senast, precis som SV, framgångsrikt arbetat med nya sk sociala medier. Det är egentligen bara resultatet som är skit.
   För mig är det gåtfullt hur en insats som inte leder till önskvärt resultat kan beskrivas som framgångsrikt. Var målsättningen ett ännu sämre resultat och det är i ljuset av detta man anser valkampanjen framgångsrik? Eller kan det, hemska tanke, vara så att man inte har fastställt något resultatmål alls?
   I Fagersta diskuterar vi att spika målsättningen 85%. Dvs om man lägger ihop de lokala valresultaten i kommun, landsting och riksdag ska det tillsammans bli åttifem procentenheter. (I valet 2006 hade vi 75%.) Allt över det är en oväntad framgång, allt under det beror på våra egna tillkortakommanden. Inte media, inte de slemma motståndarna, inte ens riksdagsgrupp och PS bär skulden.
   Med ett tydligt uppsatt mål kan valperioden och valkampanjen värderas. Valrörelsen bedöms i ljuset av det; inte beroende om vi själva är nöjda och kan bekräfta varandra. För oss i Fagersta har liksom den yttre missionen alltid varit så mycket viktigare än den inre!
Stig Henriksson




Muren i Palestina måste rivas!

För tjugo år sedan, den 9 november 1989, föll äntligen Berlinmuren. Ett folk som varit delat och splittrat i årtionden kunde till slut förenas och börja arbeta för sin gemensamma framtid.
   Men nu byggs nya murar och stängsel. I Västsahara, vid EU:s sydgräns och mellan USA och Mexico. I Palestina bygger Israel en mur som, när den är färdig, kommer att vara dubbelt så hög och tre gånger så lång som Berlinmuren. Muren, byggd nästan helt och hållet på ockuperad mark, delar palestinska byar och samhällen, skiljer bönder från deras jordar och barn från deras skolor. Den kan endast passeras genom små portar, öppna bara korta stunder varje dag och bevakade av tungt beväpnad israelisk militär som godtyckligt avgör vem som just den dagen får passera och vem som måste vända om.
   Att leva ett normalt vardagsliv, med ordnat arbete och skolgång, blir på detta sätt omöjligt, och palestinierna använder varje dag många timmar till att försöka komma fram och tillbaka till sina olika sysslor. För en del palestinier börjar en normal arbetsdag därför långt före gryningen för att sluta framemot midnatt - allt för att kunna ta sig fram en sträcka som, under normala förhållanden, borde ta högst någon timme. Vem kan tro att en sådan situation leder till fred och förståelse?
   Apartheidmuren i Palestina är en skam, minst lika stor som någonsin Berlinmuren, och det är pinsamt för det svenska ordförandeskapet i EU att man hittills, när mandatet nu lider mot sitt slut, inte på något sätt kunnat påverka murbygget eller ens lyckats åstadkomma ett enda konstruktivt förslag till lösning av konflikten. Ockupationen av palestinskt land fortsätter. Utbyggnaden av de olagliga bosättningarna fortsätter. Och blockaden och utsvältningen av Gaza fortsätter. Inte mycket att yvas över för det svenska ordförandeskapet således. Men muren måste rivas! Med eller utan den svenska regeringens stöd. Allt annat är omöjligt.
Gunnar Olofsson




Bertil Egerö
Utsikt från Dhaka, Bangladesh, oktober 09

Så tryggt det är att bo i Lund! Hotet från ett varmare klimat och dess konsekvenser känns inte särskilt farligt när jag rullar förbi UB ner mot Lundagård och vidare ner i stan. Skulle de stora regnen drabba oss kommer de bara att forsa rätt genom stan, spola rent gatorna och först vid Höje å stoppa upp och skapa spännande översvämningar. Tänk om det blir möjligt för bönderna att odla våtris på översvämmade åkrar? Medan Palestras murgröna ersätts med rikt bärande vinrankor…

Läs mer 


 

Temakvällar inför klimatmötet i Köpenhamn

Med siktet inställt på klimatmötet i Köpenhamn fokuserar vi under kvällarna den 12 och 13/11 på några av klimatets knäckfrågor.
   Till vår hjälp har vi skådespelare och musiker, forskare och företagare, medlemmar ur Lunds Ungdomsting och Ungdomsforum för Agenda 21 (UFO) med flera.
välkomna
Cogito, Baseline Consulting och KLIMATTING ETT

Hela programmet



 

 

Hissen som for ner i helvetet

Att borgarna tagit över skolpolitiken syntes först inte i statistiken. Däremot märktes det ute i skolorna. Förfärade föräldrar samlades till stora protestmöten i Klostergården och Järnåkra inför den omfördelning från elever med särskilda behov till friskolor som skolpengen innebar.
   Sedan började fallet i statistiken. Att hamna som nummer 2 i Lärarförbundets kvalitetsmätning kändes kanske mest som en skakning, men att rasa ner 13 placeringar i Sveriges kommuners och landstings mätning var omskakande. Sedan blev farten rent hisnande: en försämring med 93 placeringar i föräldraalliansens redovisning häromdagen.
   Accelerationen lär fortsätta. Nu föreslås att 70 platser ska bort från vuxenutbildningen. De försvinner permanent, befarar skoldirektör Sten-Bertil Olsson.
   Konsekvenserna förtydligas av Karin Sassler. De som behöver komplettera sin utbildning för att få behörighet avvisas. De som vill ha en helt ny utbildning blir chanslösa. Där Komvux tidigare sa nej till 30 tvingas skolan nu säga nej till 100.
   Förr var Komvux ett av Lunds flaggskepp. När vuxenutbildningen kollapsade i många andra kommuner förblev den stark i Lund, så stark att den till och med drog in ett överskott som täckte andra underskott i skolverksamheten.
   Men nu, när arbetslösheten ökar och behovet är som störst, då skärs Komvux ner av de borgerliga politikerna. Och inte bara Komvux. Nedskärningen drabbar personal, kansli, nämnder och lokaler.
   Vid sidan av vuxenutbildningen är det Lunds skolors modersmålsundervisning som drabbats värst. Där har en fungerande organisation brutits sönder och hamnat i ett administrativt kaos med stressade, ofta sjuka, lärare och minskande antal undervisningstimmar.
   Nedskärningarna slår hårdast mot barn med särskilda behov, arbetslösa och invandrare.
(Rubriken är hämtad från en novell av nobelpristagaren Pär Lagerkvist.)
Gunnar Stensson, Demokratisk Vänster




Inspirerat av bloggen

Det kom ett blogginlägg förra veckan: ”Fyrpartiskrivelse: Öppna boendet för hemlösa kvinn...: Bra rutet. SKulle härmed vilja skicka en hälsning från den nya bloggen Röda Lund, som också uppmärksammat borgarnas attack mot de hemlösa. Titta gärna in hos oss.”

Visst, jag tittade in och fann att Socialistiska Pertiet föga förvånande var starkt skeptiskt till det rödgröna samarbetet i allmänhet och Vänsterpartiets positiva hållning när s-kongressen avslutades i synnerhet. Jag läste vidare och följde lite länkar. Så småningom kom jag till bloggen Röda Göinge.
   Deras kommentar till ovannämnda evenemang var ganska elak. Men om man står ut med det så hittar i alla fall jag en ganska tankeväckande sammanfattning av var s och därmed de rödgröna regeringspretendenterna är på väg.

Röda Göinge
En kollektivblogg som skrivs av några medlemmar i Socialistiska Partiet i Göinge. måndag 2 november 2009
Ohly pratar i nattmössan
Lars Ohlys kommenterar s-kongressen i DN. - Det finns inget som skett på den här kongressen som försvårar ett samarbete. Jaså inte det? Vad sägs om dessa beslut?
1. Fortsatt deltagande i den amerikanska ockupationen av Afghanistan.
2. Ja till vinst i friskolor
3. Ja till vinst i omvårdnadsföretag
4. Nej till förkortad arbetstid
5. Ja till höjd pensionsålder
6. Nej till 90 procents a-kassa
7. Ja till fortsatt Ipred
   Ohly har rätt, det finns inget kongressbeslut som försvårar för en nyliberal att samarbeta med socialdemokraterna. Reinfeldt och Sahlin skulle utan tvekan kunna bilda ett nytt radarpar efter den här högerkongressen. Skall man tolka Ohly så skulle han nog också trivas i det sällskapet. Men vad säger vänsterpartisterna ute i landet? Vad säjer vänsterpartiets väljare?”

Dom glömde såklart att ta med Leif Pagrotskys starka försvar för en förstärkt kulturpolitik och en hel del annat smått och gott.
   Frågan kvarstår dock, var det för detta jag blev socialist och hur många kommer att orka rösta på de rödgröna om ett år? Kan det verkligen räcka med att borgarna är värre för att uppbåda tillräcklig entusiasm för att vinna?
Göran Persson



Lucifer
Historien omkring oss

Jag har bott i Lund i femtio år och i Skåne ännu längre och trodde väl att jag kände stadens och landsändans historia. Det gjorde jag inte, har det visat sig. Å andra sidan håller jag på att lära mig den. Jag går nämligen en kurs i Skånes historia, en riktig kurs med kurslitteratur, hemtentor och annat tids- och arbetskrävande. Jag är inte fullärd ännu, men kan åtminstone på en punkt dela med mig av min lärdom.

Läs mer






Nederlag eller nederlag i Afghanistan?

Vad president Obama eller USA än gör är kriget i Afghanistan förlorat. Den afghanska regeringen i Kabul har ingen legitimitet, ingen fungerande armé, ingen finansiell bas. Det finns nästan ingen militär eller personlig säkerhet någonstans. Talibanerna kontrollerar halva landet och har hela tiden blivit starkare sedan de störtades av den USA-ledda invasionen 2001.
   Den amerikanska regeringen har tvingats acceptera president Karzai trots valfusket. Han är den ende ledande politiker som är pashtun, det vill säga tillhör samma etniska grupp som utgör talibanernas bas.
   USA:s viktigaste allierade Pakistan spelar under täcket med talibanerna – till stor del för att säkra sin egen politiska överlevnad. Den amerikanska överbefälhavaren general Stanley Mc Chrystal  kräver en förstärkning på 40 000 man genast för att vinna kriget. Många militära bedömare ifrågasätter att han har rätt.
   Sannolikheten talar för att USA med tiden blir tvunget att dra sig ur Afghanistan. Vem som sedan kommer till makten är en öppen fråga. Där kan mycket väl bli inbördeskrig under lång tid.
   Republikanerna kommer att anklaga president Obama för förräderi. Det är möjligt att general McChrystal blir republikansk presidentkandidat antingen 2012 eller 2016.
   Stödet för Obama blir svagt hur han än gör. Ger han ger efter för general McChrystals begäran om fler soldater kommer republikanerna ändå hävda att beslutet kommer för sent. Samtidigt stöter han ifrån sig hälften eller fler av dem som valde honom.
   Kriget i Afghanistan har blivit Obamas krig. Om USA ”förlorar” får Obama skulden för nederlaget. Då hjälper det inte om han får igenom någon sorts sjukförsäkringsreform eller om den ekonomiska situationen blir bättre.
   Är det möjligt för Obama att ta sig ur dilemmat genom att snabbt fatta ett dramatiskt annorlunda beslut som en överenskommelse med talibanerna och ett fullständigt amerikanskt tillbakadragande? Det finns inget stöd för en sådan linje ens i hans egen regering.
   Troligen kommer USA och Obama vackla vidare alltmedan den militära och politiska situationen försämras.
   Ungefär så resonerar Wallerstein i en kommentar den 1 november.
Gunnar Stensson




Ulf N
Galna bilsjukan drabbar Lund hårt

Det är inte bara olika influensavarianter och galen kosjuka som då och då härjande drar fram över klotet. I Lund, i regionen och i riket gastkramar en annan åkomma sedan decennier tillbaka en liten, men inflytandemässigt stark del, av befolkningen: galna bilsjukan (ibland felaktigt också benämnd bensvin-influensan). Framför allt drabbar denna sjukdom, egendomligt nog, ledande borgerliga politiker. (Nåja, om sanningen ska fram: många socialdemokratiska politiker får sig också mer än en lindring släng av åkomman).

Läs mer 


 

Antirasistiska Filmdagarna 9-13 november 2009

Varje år arrangerar ARF en gratis vecka med film & samtal mot rasism och diskriminering och för mänskliga rättigheter. Den riktar sig främst till lärare och elever.

Filmdagarnas upplägg
De flesta programpunkter består av en film med efterföljande workshop eller diskussion. Det går alltså inte att dela upp något arrangemang eller ändra tiderna. Filmveckan dagtid riktar sig främst till skolorna men är öppen för allmänheten i mån av plats. Ett separat program med kvällsvisningar för allmänheten finns på hemsidan. Alla arrangemang är gratis utom de på kvällen som kostar 50 sek. Alla platser måste förbokas.
Länk till kvällsprogrammet

Läs mer




Kulturtips

HOSPITALITY 3: Individualism Was A Mistake
Kanadensiska PME-ART kastar sig med sorglös lekfullhet in i den postmoderna röran och gör ett försök till kommunikation, interaktion eller ska vi kalla det samhällsbygge?
Inkonst 7 november
Läs mer

Turandot av Puccini
The Metropolitan Opera direktsänt via satellit på Kino i Lund och Spegeln i Malmö 7 november kl 19.
Läs mer

Oumou Sangaré
KB 7 nov kl 21.00
Läs mer

Arte Flamenco med Carlos Carbonell
Lunds Stadsteater 8 november kl 18
Läs mer

Svinalängorna – Riksteatern
Lunds Stadsteater 9 november kl 19
Läs mer

Plattform 10 november
Upplev den samtida dansens variation! Flera koreografier i kortformat.
10 november Dansstationen, Palladium. Läs mer

Kreutzer Quartet
Palladium 11 november kl 19.30
Läs mer

The Other Trio
Onsdag 11 november kl 19.30 på Victoriateatern
Läs mer

Hela kulturcentralens program




Sluta förtala Goldstone!

Kända intellektuella som Howard Zinn, professor vid Boston University och författare till ett flertal böcker som ”Det amerikanska folkets historia”, och en rad judiska organisationer som Jewish Voice for Peace, American Jews for a Just Peace och Alliance of Concerned Canadians har undertecknat ett protestbrev till den israeliska regeringen.
   Mannen bakom rapporten, juristen Richard Goldstone från Sydafrika,  prisas för sin ärlighet och sitt mod att söka sanningen.
   Israels regering  anklagas för lögner och förtal och för att utöva censur och trakasserier mot dem som kritiserar de israeliska krigsförbrytelserna i Gaza.
   President Barack Obama kritiseras för sin eftergivenhet i förhållande till Israel.
Gunnar Stensson



Generalförsamlingsdebatt om Goldstonerapporten

Anders Lidén, representant för EU i FN:s generalförsamlings debatt om Goldstonerapporten den 4/11:
Vi uppmanar Israel och palestinierna att genomföra ”adekvata, trovärdiga och oberoende undersökningar” av de anklagelser som framförs
En majoritet av generalförsamlingens 192 stater kommer att ställa sig bakom rapporten. En resolution med krav att sända den till säkerhetsrådet för vidare befordran till ICC, internationella krigsförbrytartribunalen, stöds av de 118 staterna i den ickeallierade gruppen. Troligen kommer någon/några av makterna med vetorätt att stoppa den.
   Israels FN-ambassadör sa att rapporten är ”född i hat och genomförd i synd”.
   USA:s representanthus uppmanade Barack Obama att motsätta sig att USA ställde sig bakom rapporten och många förväntade att USA skulle bli en av de få stater som röstar emot den, men USA:s representant Susan Rice valde att avstå från debatten.
   Flera av EU-staterna väntas avstå från att rösta. De har beskyllt rapporten för att vara ensidig, samtidigt som de erkänt att den innehåller flera viktiga konstateranden. Som bekant angrep Israel flera FN-byggnader i Gaza med bomber och fosforgranater.
   Goldstone-rapporten uppmanar säkerhetsrådet att kräva att båda sidor genomför trovärdiga undersökningar av anklagelserna för krigsförbrytelser under kriget och om det befinns nödvändigt följer upp dem med rättsliga åtgärder.
   Palestinas representant Riyad Mansour påpekade, att med ett undantag fanns det inga militära mål som kunde göra de israeliska attackerna berättigade bland de 36 incidenter som Goldstone undersökt. Han deklarerade att den palestinska myndigheten var beredd att undersöka rapportens anklagelser mot palestinierna, men att påpekade Palestinska myndigheten inte har kontroll över Gaza-området.
Gunnar Stensson



L-A Jönsson
Skånska utflykter

Hemflykt
Lite hårddraget får man nog ändå säga att skall du uppleva vacker natur måste du lämna Lund. Själv kommer jag från Bjärehalvön den vackraste och mest variationsrika delen av Skåne. Där finns det åsar med bokskog och bäckar, långa sandstränder med klitter, steniga strandpartier med skär och så slutligen de mäktiga Hovs hallar. I allt detta finns hela tiden havet med. Havet som är som ett levande väsen, stilla vilande eller stormigt och kraftfullt, tryckande sina vattenmassor mot och över strandlinjen. Stranden inbjuder en vilsen nutidsmänniska till vandring för att bearbeta sina tankar men också till njutning och fantasi.
   En tidig höstdag tog jag och frun och for till Hovs hallar i Torekov.

Läs mer