Mörkrets hjärta 7
Vi minns de tre somalierna som efter krav från USA godtyckligt placerades på FN:s terroristlista därför att de kunde kopplas till banken al Barakat, som utvecklat att system för svenska somalier att överföra bidrag till nödlidande släktingar i Somalia. De tre somalierna berövades sina existensmöjligheter. Två av dem avfördes senare från terroristlistan, vars laglighet ifrågasattes av EU.
Då hade de islamiska domstolarna skapat ett mått av trygghet och civil ordning i Mogadishu och delar av centrala Somalia. Det tolererades inte.
Julen 2006 invaderade Etiopien med stöd av USA landet och ockuperade Mogadishu. Därmed hamnade Somalia i ett värre kaos än någonsin.
I tidigare avsnitt av Mörkrets hjärta har jag beskrivit USA:s terrorbombningar mot flyktingarna undan den etiopiska armén. Sedan dess växer motståndet mot invasionen. Under 2007 genomförde USA åtminstone fyra väpnade attacker inne i Somalia.
Nya terroristanklagelser från Säpo och USA
FN bestrider
Härom veckan trakasserade Säpo återigen somalierna. Utgångspunkten var densamma som förra gången, nämligen systemet för biståndsöverföring till befolkningen i isolerade delar av Somalia. Det fungerar inte i alla detaljer enligt svensk banklagstiftning.
Två somalier häktades.
Övriga somalier drabbas också. Svensksomalierna förlorade möjligheten att hjälpa fäder, mödrar och syskon i Somalia. Nöden i Somalia fördjupas.
Rent juridiskt anklagas de båda männen för ekonomisk brottslighet. Men det är en förevändning. Därtill kommer anklagelser för terrorism. De påstås ha överfört pengar till en terroristorganisation benämnd al-Shabab.
Al-Shabab fanns inte med på någon terroristlista när Säpo ingrep, men efter ingripandet tog USA chansen att beteckna organisationen som en terroristgrupp med länkar till al Qaida och andra terroristceller.
FN bestred de amerikanska påståendena redan dagen efter det att de framförts. Al-Shabab är ingen terroristorganisation utan en del av motståndsrörelsen för Somalias befrielse vars främsta syfte är att driva ut de etiopiska ockupanterna.
FN beskriver situationen i Somalia som värre än någonsin. Hundratusentals har flytt från stridszonen runt Mogadishu till hungerzonen i landets södra delar. Där är de helt isolerade från alla biståndsinsatser utom de som bekostas av anhöriga och förmedlas via det somaliska systemet för penningöverföring. Det är mot dem som svenska Säpo nu ännu en gång riktar ett slag.
Inte bara Somalia skadas utan också Sverige
Det ligger inte i Sveriges intresse att Säpo ägnar sina resurser åt att stöda den illegala etiopiska invasionen i Somalia och bidra till de amerikanska ansträngningarna att krossa det somaliska motståndet. Genom att bortse från folkrätten och krypa för USA framkallar vi förtvivlan och hat.
Den nationella befrielserörelsen i Somalia stöds av så gott som alla de tusentals somalier som vistas i Sverige.
(Elsa Grip förmedlade det reportage från The East African, mars 24-30, 2008, som ligger till grund för delar av artikeln ovan. Tidningen finns på stadsbiblioteket. Läs den!)
Gunnar Stensson
Storpolitik i källare på Väster
Det var mer än överfullt på Västers lilla stadsdelsbibliotek i måndags. Vi stod och trängdes i gångar och vestibuler, allt för att få lyssna till Pierre Schori. Han har nyligen kommit ut med en bok (”Draksåddens år”) där han berättar om sina år i FN-skrapan 2000-2003. Nu hade den oförliknelige Bokhandlaren i Veberöd lyckats ordna ett framträdande hos oss. Schoris år i New York var år då det hände mycket i samband med USA:s krig i Irak och försöken att via FN hejda eller dämpa entusiasmen inför detta krig.
Vad vill FN i Afghanistan?
Jag har inte läst hans bok, men det verkar ju spännande. Naturligtvis blev det tal om rätt mycket mer i frågestunden efter. Jo, Sverige kunde agera mycket skarpare mot USA:s politik. Och vad gjord egentligen Reinfeldt och Bildt på Natomötet i Bukarest. De lovade väl inga nya satsningar på Afghanistan? För vad är ISAF-styrkan i Afghanistan för? De amerikanska stridande styrkorna är ju där för att fånga Usama bin Laden och döda talibaner, en nog så klar uppgift. Men de andra? De ger inget bistånd värt att tala om, i vare fall inte i jämförelse med vad som läggs ner på militära insatser. Vad är målet, hur vet man när man är färdig? Och hur är det med fredligheten i den svenska insatsen när den lyder under samma amerikanska general som de amerikanska trupperna och deras flygstyrkor som ständigt har ihjäl civila afghaner.
Inget gräl med Persson?
Nej, Schori var inte nöjd med den nuvarande svenska politiken och säkert inte heller med den föregående. I en intervju i Dagens Nyheter härom veckan sa Schori : "Jag är inte ute efter att mucka gräl med Persson". Nej kanske inte, men nog borde är det väl svårt att undvika. Persson var den som stod bakom Sveriges nya uppslutning bakom Israel (och nertoning av palestiniernas sak) och som presiderade över det allt närmre samarbetet med Nato.
När Persson säger att han representerar en traditionell s-politik säger Schori: ”- Ja, men är han traditionellare än Sten Andersson? Jag menar, vad representerar han bakåt i traditionen? Jag vet inte vad Katrineholm hade för utrikespolitik.”
Kanske handlar det inte bara om utrikespolitiken. Schori: ”Göran Persson bara körde den här linjen. Det var inte med öppna kort, det bara gjordes - pang, tjong, fait accompli.” Och vidare: ” Persson styrde och ställde som han ville, gillade man inte det fick man avgå. Vi försökte på andra sätt.” Ytterligare: ”Nu talar vi om regeringen, tror det är så inom alla regeringar. I regeringen är det statsministern som bestämmer, så man får välja hur man ska ha det. Jag vantrivdes på slutet. Stilen i regeringen var ju inte vad jag var van vid.
Läs mer
Pierre Schori presenterade ”Draksåddens år”
Det är en bok om USA:s svek mot FN och internationella avtal, lögnerna som ledde till Irakkriget, försvagandet av folkrätten, Sveriges krypande för USA, de ökande motsättningarna mellan väst och den muslimska världen, Israels expansion på ockuperad mark, den amerikanska valrörelsen, hoppet om Obama som förnyare, nödvändigheten av en ny politik byggd på dialog och förhandlingar i stället för militär konfrontation och isolering i konfliktområden som Gaza, Västbanken, Somalia, Afghanistan, Irak, Iran och Kuba, krav på amerikanskt krigsskadestånd i Irak, Europa som motvikt till USA och NATO samt behovet av att Europa ställer upp med väpnade styrkor för FN-insatser i framför allt Afrika.
Unilateralism
Det nya millenniet inleddes med tre chocker: Bush:s vägran att underteckna Kyotoprotokollet och andra multilaterala avtal 2001, terrorangreppet 9/11 som ledde till angreppet på Afghanistan och slutligen det illegala angreppet på Irak 2003.
Chocken efter 9/11 i hela världen var sådan att USA fick fria tyglar att agera. Redan följande dag samlades säkerhetsrådet och beslutade enhälligt om USA:s rätt till självförsvar. Strax därefter kom angreppet på Afghanistan.
Angreppet på Irak hade beslutats långt i förväg av Bush, Cheney, Rumsfield och andra neokonservativa hökar. Förhandlingarna fungerade bara som en dimridå. Alla minns angreppen propagandalögnerna: Saddams massförstörelsevapen som kunde nå London på 45 minuter, al-Qaidas närvaro i Irak osv. Trots lögnerna vägrade FN:s säkerhetsråd att sanktionera angreppet. Men USA trotsade FN och världsopinionen. Stödet till USA kollapsade. Det kallas unilateralism
En ny Mellanösternpolitik
Berättelsen om de tre chockerna blev presentationens utgångspunkt. Som FN-ambassadör under fem år i början av 2000-talet var Pierre Schori direkt delaktig i kampen mot unilateralismen och de debatter som föregick Irakkriget. Han poängterade EU:s motstånd.
- I boken redovisar jag tidigare hemligstämplade överläggningar från hösten 2002 och vintern 2003, sa han. Den store förrädaren inom EU är förstås Blair tillsammans med vissa USA-beroende f.d. öststater.
Dokumenten är viktiga för historieskrivningen men framför allt för den framtida mellanösternpolitiken, som utformas inför det amerikanska presidentvalet.
Läs mer
Efter grundskolan är det gymnasiets tur - raseringen av Lunds skolsystem fortsätter
Med folkpartiet i spetsen fortsätter de borgerliga partierna nedskärningarna på utbildningsområdet. När skolpengen införs i gymnasiet minskar skolornas budget med 4-5 procent.
Redan tidigare fanns ett skolpengsliknande system. Kommunens tilldelning till gymnasieskolorna byggde på volymen, dvs antalet elever, multiplicerad med kostnaden per elevplats på respektive program. På den grunden organiserades klasser
När klassorganisationen beslutats låg den fast under läsåret och skolorna visste hur mycket de hade att röra sig med. Resultatet blev ett tryggt, välorganiserat skolsystem som tillgodosåg såväl lärares som elevers behov.
Lunds gymnasier hör till de bästa i Sverige. Det innebär också fördelar för Lomma, Burlöv, Kävlinge och Staffanstorp. Utan det lyft som Lunds gymnasieskola har gett skulle Lomma inte ha blivit bästa skolkommun. Fattas beslut om skolpeng drabbas inte bara Lund utan också de fyra samverkanskommunerna.
Med elevpengen införs en casinoekonomi. Resurserna flyter omkring och möjligheten att planera går förlorad. Det händer att elever flyttar mellan program och skolor. Eftersom pengarna följer med drabbas ett program av brist samtidigt som ett annat får större resurser än nödvändigt. Det händer också att elever lämnar Lund och då tar med sina pengar. Då reduceras budgeten i Lunds gymnasier med det nya systemet. Simuleringar har visat att förlusten uppgår till 4-5 procent.
I en unik protestaktion har åtta fackförbund utformat en gemensam skrivelse inför Utbildningsnämndens beslut den 17 april. Kanske tar någon av de borgerliga ledamöterna sitt ansvar för gymnasiets utveckling och röstar mot förslaget. Annars fortsätter kampen i fullmäktige.
Sabotaget mot modersmålsundervisningen
Vid utbildningsnämndens förra sammanträde beslöts om en formulering som ger rektor i grundskolor och gymnasier frihet att välja mellan att beställa adekvat modersmålsundervisning eller att kvacksalva med t ex arabiskan på egen hand. Eftersom pengarna inte räcker för att beställa en professionell hemspråkslärare lär många rektorer tvingas till kvacksalveriet, vilket också leder till att hemspråkslärare mister jobbet. Då minskar kommunens kostnader och skattesänkningarna finansieras. Kortsiktigt finns pengar att tjäna på att fördärva utbildningen.
Kampen fortsätter
Lunds medborgare accepterar inte försämringarna på skolområdet. Skolkonferenserna i samtliga grundskolor planerar ett gemensamt möte i maj för att samfällt värna om kvaliteten på skolorna.
Gunnar Stensson