Utskriftsvänligare form (pdf)

Så var sommaren över för VB
V i är lite i otakt med vädret men sätter igång i alla fall.
   Ambitionen för det kommande året är: ett pappersnummer i månaden och däremellan ett webbnummer varje fredag.
   Prenumerationspriset är 100 kr för er som önskar pappersnumren med post, insättes på pg 151 44 21-5.


Lärdomar av ett dubbelspår
Så invigdes då äntligen dubbelspåret Lund-Kävlinge - ja, egentligen bara Lund-Vallkärra, för sträckan Vallkärra-Kävlinge var klar redan 1997.
   Det hade återstoden också kunnat vara om det inte varit för en talför, högljudd och juridikkunnig opinion med bas i villakvarteren kring banan. Fördröjningen uppsköt under lika lång tid förtätningen av tågtrafiken mot Helsingborg. Den kostade många miljoner kronor och åtminstone ett liv - en ung lantbrukarson på en obevakad övergång i Trollenäs, en väg som tågen inte hade behövt ta om dubbelspåret funnits.
Nu den 7 augusti var det i alla fall folkfest med tipspromenad och gratis korv och invigningstal. Inga motdemonstrationer men många glada Gunnesbo- och Nöbbelövsbor.
   En av talarna var kommun-styrelsens ordförande Lennart Pryts (s). Han berörde den långa tillblivel-seprocessen men uttryckte tron och förhoppningen att Banverket hade gjort positiva erfarenheter inför den fortsatta järnvägsut-byggnaden, bland annat av stambanan.
   Visst, Banverkets hantering av motopinionen har inte alltid varit den skickligaste. Men de som har störst anledning till eftertanke är nog ett antal kommunpolitiker. För det som villaägarna åstadkom utöver fördröjningen var bland annat ett löfte från Lunds kommunpolitiker att verka för ett "yttre godsspår", något som Prytz påminde om i talet. Ett godsspår som inte (i alla fall inte på lång tid) behövs av kapacitetsskäl, som styckar sönder odlingslandskapet och drar pengar från mer angelägna järnvägsinvesteringar. Den sortens eftergifter har gett råg i ryggen åt andra nimby-grupper, inte minst i Burlöv där man (åter med politiskt stöd från Lund) vill gräva ner någon miljard kronor och tiotusentals dagliga pendlare i en mörk tunnel genom Åkarp.
   Att små särintressen försenar och fördyrar allmännyttiga projekt är tyvärr regel och inte undantag. Vad vi i det läget behöver är politiker som försvarar just allmänintresset och exempelvis skapar opinionen för att avlägsna möjligheter till juridisk blockering och för att snabba upp tillståndsprocesser. Åtminstone tills vidare kan Lennart Prytz inte betecknas som en sådan politiker.
Gunnar Sandin

 
Nr 4 1/2 i webbform


Sommarkrönika

Marknadsnoteringar

Sommaren närmar sig sitt slut och det är dags att summera, t.ex. marknadsläget. Jag var som vanligt på Sjöbo marknad och kan lugna alla: allt var som det brukar. Dvs. för första gången kunde jag notera en glada i skyn över marknaden. Den kikade lystet ner på kokosbullarna i stånden vid backen bredvid Sjöbo bruk. Gladorna, på sextiotalet nära utrotning men räddade genom vinterutfodringen i Fyledalen, möter man nu över hela Skåne.
Läs mer >

Distriktet,
suck ...


Menander har blivit en en påtagligt torftig och förutsägbar publikation. Även om distriktet ju är ett organistoriskt mellanled, som huvudsakligen skapar sitt eget berättigande. Så vi överlever nog att expen på Nobelvägen numera mest är en blindtarm, inom partiet! En blindtarm med befogenheter, dock. Härifrån sköts nomineringen till parlamentariska församlingar, inklusive och ej självklart riksdagen. Samt till partikongresser ... Jämte annat godis - för den maktbegivne.
Läs mer >


Hotet mot Dalby
Luftfartsverket har alltså överklagat den utbyggnadsplan som skulle ge Dalby ett stort tillskott av välbelägna bostäder med hänvisning till flygbullret från Sturup. Det minskade resandeunderlaget sägs hota både återuppbyggnaden av järnvägen till Staffanstorp-Malmö och spårläggningen av Lundalänken. Åtminstone det senare hotet är säkert reellt.
Lundaborna och Lunds politiker måste naturligtvis reagera. Vilka krav bör och kan då ställas?
Det radikala krav som borde ställas är naturligtvis att lägga ner flygplatsen eller åtminstone drastiskt reducera verksamheten där. Sturup tillkom ju i första hand som en flygplats för Malmö, och Malmö har numera närmare inte bara fågelvägen utan också i restid till Kastrup, där kapaciteten lätt kan utvidgas om det skulle behövas. Fast det senare är inte säkert: snart nog måste oljebristen slå igenom även i flygkostnader och flygresande. Att ha en flygplats för regionen just innanför Sveriges gräns kan inte ha något egenvärde i internationaliseringens epok. Se. t.ex. på Basel och Mulhouse som samarbetar om en flygplats tvärs över den fransk-schweiziska gränsen.
Ystad skulle få längre till flyget, men när "shunten" vid Lockarp väl är byggd kommer tåget till Kastrup att ta mindre än en timme.
Men tyvärr finns det anledning att vara pessimistisk om möjligheterna att få bort Sturup. Kvar står att Lundalänken behöver ett större underlag. Är det dags att återskapa drömmen om Hardebergastaden?
Gr


Exit Pernilla
Pernilla Zethraus har inte varit någon lyckad partisekreterare (v). Under hennes tid på posten har inte bara partiets stöd i opinionsmätningarna mer än halverats. Antalet aktiva sympatisörer (mätt t.ex. i demonstrationsdeltagare) och medlemmar har också sjunkit. Det finns förvisso många faktorer bakom detta såsom partiledaren, övriga riksdagsgruppen och partistyrelsen och (nog viktigast) det internationella idéklimatet, men partisekreteraren har inte varit någon bra motkraft.
Ett av Zethraeus (och Gudrun Schymans) allra största nederlag kom på våren 2002. Partidistriktet i Skåne hade lyckats placera män i toppen på nio av tio möjliga riksdags- och regionlistor. För ett parti med anspråk på att vara feministiskt var detta givetvis förödande och blev vederbörligen uppmärksammat. Pernilla och Gudrun for till Skåne och träffade distriktsstyrelsen men fick återvända tomhänta.
I valet visade sej väljarna klokare och kryssade upp två kvinnor till förstaplatser. Det borde ha varit en klar fingervisning till partiledningen att hålla distans till den skånska särlinjen. Men nej, när representanter för denna ville ha stöd mot förnyarna ställde Zethraeus tjänstvilligt upp, bland annat genom bidrag till distriktsorganet Menander.
Det finns många egenskaper att önska hos en ny partisekreterare. Allra viktigast är nog krismedvetande.
Gr

 
050819

Hej!
Jag jobbar i Landskrona med universitets- och högskolefrågor och tipsades av min granne i kontorskorridoren, Kajsa Theander, om ett kåseri i Veckobladet för några månader sedan (nr 2 1/4 050408). Kåseriet tog bland annat upp en relativt ny avhandling "Universiteten, kulturen och staden" av Kerstin Cederlund. Kåseriet och senare, läsandet av avhandlingen har fört med sig att Kerstin Cederlund kommer att framträda vid vår konferens i Landskrona kring urbana studier den 3 och 4 oktober - Stad i förändring.
   Det slog mig att kanske det bland Veckobladets läsare finns några (eller förhoppningsvis många) som kan vara intresserade av vår konferens.
   Information om konferensen finner man på www.landskrona.se - klicka på Stad i förändring (banner).
Tack för tipset i Veckobladet!
Med vänlig hälsning
Jan Nilson, utredare universitets- och högskolefrågor, Landskrona kommun, 0418 - 47 06 13

Lundaröster om Vägmärken
Nej, Dag Hammarskjöld var inte far till Reine i P.C. Jersilds roman Barnens ö, även om Reine drömde därom. Däremot var han obestridligen, trots sin borgerliga bakgrund, med om att bygga upp den socialdemokratiska välfärdsstaten, som statssekreterare åt Ernst Wigforss och konsult i en s-regering 1951-53, något som vid hundraårsminnet har tenderat att överskuggas av insatsen i FN.
   Framtiden får utvisa om han längst blir ihågkommen som general-sekreterare eller som aforistiker och mystiker. Den senare dimensionen har i alla fall blivit belyst i den lilla skriften Pax, där Ann Alebo har bett tjugo Lundabor säga något utifrån Hammarskjölds postuma bok Vägmärken. Vi väljer att citera två återkommande medarbetare i VB.    Först Charlotte Erlanson-Albertsson, som har uppmärksammats för sitt tal om sockret som lättköpt belöningssystem men här väljer att ta upp andra belöningar:
"Vi lever idag i ett liv med stora möjligheter, till synes. Man kan undra vad det är som egentligen får oss att välja. Min övertygelse är att det är våra belöningar som styr oss, våra belöningssystem. Människan behöver ständigt belöning. I affärs- och bankvärlden blir jag belönad med en hög inkomst och en hög bonus. I idrottsvärlden blir jag belönad med ett världsrekord, i vetenskapsvärlden med Nobelpriset. I den kristna tro blir jag belönad med ett evigt liv. Den framtida belöningen driver oss."
   Och så riksdagsledamot (mp) Karin Svensson Smith:
"När det här skrivs innehåller nyhetstidningarna uppgifter som visar att petroleumepoken håller på att passera kulmen och att oljereserverna bara räcker för något årtionde till. Antingen försöker vi behålla det gamla så länge som möjligt och blir glada åt att General Motors vill placera Cadillac-tillverkningen i Sverige. Alternativt bejakar vi en samhällsutveckling där transporter och annan energianvändning anpassas till de nivåer förnybara bränslen kan försörja utan att skada den biologiska mångfaldens rikedom."
Gr


Perssons gardiner
Göran Persson sa i Björkvik att han bland annat ville hyfsa arbetslöshetsstatistiken genom att anställa folk som hjälpte pensionärer att hänga upp gardiner. Detta har utsatts för både seriös kritik (t.ex. att hemvårdarna kan hänga upp gardiner som omväxling till sina tunga sysslor om de får fler utbildade kolleger) och diverse raljerier.
   Ingen radikal kritiker har dock hittills påpekat det självklara: att det är reaktionärt, eller i alla fall småborgerligt, med gardiner.
Grr

 
  VECKOBLADET   Utgiven av SFVBBiL   Ansvarig utgivare: Göran Persson